Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [45] Om Sveriges Läroverk, af Hans Järta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
andliga lif; är sörjdt genom ett uppfostringssystem, hvilket i
sin tredelning af Trivialskola, Gymnasium och Universitet iakt-
tager principen af progressiv utbildning, denna hela skapelsens
grundlag; och dervid erbjuder koatnädstkri undervisning och
sedlig vänd åt hvarje svensk yngling, utan afseende på stånd.
— Det svenska läroverkets: organisation utmärkes vidare af
”det deri bevarade sambandet emellan Schol-lifvet och familj-
lifvet ; emellan den lärda bildningen och den husliga, emellan
den särskilda uppfostringen till skieklighet för stem och
Kyrkans tjenst och den allmänna till medburgerlighet , emellan
en gemensam ordnings stela enformighet och de individuella
krafternas utveckling till barmonisk mångfald” (sid. ö ff).
Vidare — då ”för alla Svenska medborgare den: religions-
undervisning är likartad, som föregår den heliga act, hvarige-
nom deras Christendomsförbund bekräftas” oeh ”dessa förhör
äro anförtrodda åt folkets religionslärare”, så står ”hos oss
folkbildning och lärd bildning i en innerlig förening.”
Och ”sambandet emellan folkets allmänna bildning och de med-
borgares, som vilja derutöfver uppdrifva en progressiv utveek-
ling af sina själsförmögenheter, är ytterligare befästadt derige-
nom, att Trivialseholor och Gymnasier äro inom stiften ställda
under samma högsta tillsyn och ledning, som -religionsvården
och den dermed förenåde vården af de husliga sederna, samt
att Gymnasiilärarne deltaga deri med biskopen — Förf. fä-
ster vidare uppmärksambeten derpå (sid. 7), huru ”våra offent-
liga undervisningsanstalter äro stiftade för ett annat och högre
ändamål, än alt omedelbarligen betjena enskilda yrken —
om de äfven medelbarligen åstadkomma denna nytta genom
utveckling af tankekrafterna —3; huru deras egentliga bestäm-
melse är den att uppfostra åt Staten och Kyrkan allvarliga
och förståndiga vårdare af deras angelägenheter” — och derföre
”jeke medgifva att enskilda afsigter må rubba den allmänna stu-
die-ordningen.”
Förf. dröjer här endast kort vid Elementarläroverkets or-
ganisaliom, läroämnen och lärosätt, vid klass- systemet, hyvil-
ket, ”om det rubbas, måste ovid vilka a omskapas på ett sätt
som ej öfverensstämmer med Sveriges Statsförfatlning eller med
det Svenska lynnet” (s. 41). Men deremot uppehåller han sig
desto längre vid Universiteterna (s. 11—25). I träffande drag
söker han visa huru dessas närmaste bestämmelse, att ”full-
"borda den uppfostran, som Staten gifver åt ynglingar, ämnade
till dess och kyrkans tjenst”, samt den högre, att ”vårda och
utvidga nationens förvärfvade andel i hela menniskoslägtets ve-
tenskapliga odling”, i början stodo hvarannan så nära, att ”de
kunde uppnås, utan att lärarne beböfde verka i mer än en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
