Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [47] Tankar om P. D. A. Atterboms sagospel: Lycksalighetens ö - [48] Johan Olof Wallin. Minnesteckning af J. H. Schröder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dö4
bilden af det bortom jorden liggande lycksalighetslandet. Det
är denna skillnad mellan principer (hufvudpunkter) och konse-
qvenser (tillbehör, apparater) uti allegoriska dikter, som van-
ligen förgätes; och det är ock genom bortsecendet från den,
som Förf. vill finna i Anemotis den råa naturkraften, i vin-
darne passionerna, i Zephyr fantasien (fantasien en passion!).
I uttydningen af sagospelet i dess helbet synes oss Förf.
hafva visat mera religiös innerlighet än ästhetiskt sinne. I följd
deraf bar Hr A:s sagospel genom henne fått den säkert opå-
räknade betydelsen af en andakts-uppbyggelseskrift. Om det
kan tjena någon mer än Förf. i detta bänseende, så skall det
högeligen fägna oss; dock bekänne vi ärligen, att vi för vår
del aldrig ämne rikta någons uppmärksanihet på något annat
än det rent poetiska och det myckna poetiska i detta arbete.
Att närmare ingå i den tydning af Hr A:s sagospel, som
i likbet med Kjellanders aldrig lemnar ur sigte den poetiska
individualiseringen , dertill hafva vi ej nu hvarken tillfälle eller
utrymme, men vi torde framdeles återkomma till detta inter-
essanta ämne. E, ÅA. C—N.
[48] Johan Olof Wallin. Svea Rikets Erkebiskop.
Minnesteckning af Joh. Henr. Schröder. Uppläst i
Kongl, Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademiens
Satu Hankomist d. 148 Januari 1842. Sfockholm 1846. P.
A. Norstedt & Söner.
”Skrifterna i anledning af. Erkebiskop Wallins personlig-
het och frånfälle utgöra redan en liten litteratur”, säger med
rätta Prof. And. Fryxell i bibang till sitt år 1841 hållna och
4845 särskildt tryckta inträdestali Svenska Akademien. Denna
”litteratur”, bvars särskilda delar äro olika hvarandra i värde,
men alla mer eller mindre interessanta för den store hädan-
gångnes tacksamme beundrare eller enskilda vänner, ökas af
detta Prof. Schröders tal, hvilket, så vidt ref. har sig bekant,
är det, väl icke af alla sist hållna, men sist af trycket sär-
skildt utgifna; Vill man jemföra det med andra, t. ex. med
det nyss nämnda Fryxellska, så synes den skillnaden visa sig,
att då i det sednare, hvilket dessutom eger större omfång och
utförlighet, språket, såsom lokalen för dess hållande fordra-
de, tager en jemförelsevis högre flygt och företrädesvis utta-
lar dun och lof, bvilka -känsloyttringar erbjuda rikhalti-
gare rhetoriska hjelpmedel; så är i Schröders tal språket en-
klare och de känslor, som leda och värma talaren, lika myc-
ket menniskans, landsmannens och den enskilde vännens, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
