Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [49] Paralleler af Onkel Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3556
han såsom författare, behöfver ban ej möda sin reflexion med
att utfandera sina ämnen, eller anmoda fantasien att uppfinna
dem: han äger, så att säga, en skrinlagd fond af idéer.
Hl Önkel Adam röjes denna förmåga af fin iakttagelse
och denna besittning af ämnenas osökta mångfald. Sanning
och natur tala öfverallt, dock ingen trivial naturlighet, utan
en ren, enkel Sölscöld Så kallade briljanta söllen äger
han få, så vida man ej dit vill räkna skarpsinniga och träf-
fande omdömen; men det hela är dock snillrikt. Här, såsom
egentligen bos hvilken författare som helst, låter snillet ej upp-
visa sig i en viss tanke, ett visst uttryck, en bild, ett parti;
men man erfar öfverallt dess närvaro. Ville man vara sträng, kun-
de man förebrå bonom, att han understundom midt i berättelsen
låter händelsen hvila, för att stanna och reflektera; men hvad
han då säger, är vigtigt och interessant, och man må ej för-
tänka den episka skalden — så må man väl numera våga kalla
romanförfattaren — om han tillåter sig en episod, hvilket
slags utväxt är i andra arter af konststycken mer eller min-
dre ästhetiskt omöjliga.
Ref. har hört läsare förebrå Onkel SN att han för
mycket undervisar. Förebråelsen skulle drabba, om framställ-
ningen hade dogmatisk form, hvilket icke är fallet, om man
ej i afseende på en eller annan episod till någon grad ville
tillämpa detta omdöme. Med större befogenhet torde man
kunna ogilla bruket af en eller annan bild, som ehuru i och
för sig träffande, dock är lånad från regioner, hvilka äfven
för de mera bildade i allmänbet, helst fruntimmer, torde före-
komma främmande.
Hvad angår de ämnen, Onkel Adam gemenligen behand-
lar, vidrör han i dem menniskans och samhällets vigtigaste an-
gelägenheter.. Om den borgerliga fribeten, ståndsförhållandena,
barnuppfostran, husbönders och tjenares inbördes ställning m.
m. d. har han mycket lärorikt att förkunna. Rörande hans
tankar om ett och annat af nämnda förhållanden skola säkert
de ej saknas, som vilja tillskrifva honom förflugna hugskott;
men dessa böra erinra sig, alt en tankdiger paradox är mera
värd, än den reflekterande medelmåttans ofelbara satser, dem
ingen gitter hvarken betvifla eller bevisa.
De s. k. nya idéerna synes Onkel Adam ej blott låtit pas-
sera förståndets revy och theoretiskt dem godkänt, utan upp-
tagit och inhyst dem i sitt bjerta. Och värman af bans öfver-
tygelse är så stark, att "den synes ej blott kunna frambringa
poesiens blommor, men äfven den patriotiska handlingens lika
vackra frukter. : NE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
