Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är först efter upplösningen af Alexanders verldsmo*
narki; som i Alexandria, verldsliandelns dåvarande medelpunkt,
’genom konflikten af Grekisk och Orientalisk bildning, Astro-
nomien erhöll en vetenskaplig bearbetning. 400 år blomstrade
den Alexandrinska skolan och räknade derunder flera utmärkta
hamn, såsom Hipparch, forntidens utmärktaste astronom (150
f. C.) och Ptolemäus, isynnerhet bekant för det första omfat-
tande system till förklaring af de celesta fenomenerna, hvilket
hunnit till våra’ dagar. Ptolemäi arbete Almagest*), såsom
det af Araberna kallades, utgjorde sedan under 14 århundra-
den det hufvudverk, hvarur den tiden hämtade sitt astro-
nomiska vetande, och utgör ännu det dyrbaraste astronomiska
monument från forntiden. Tvenne omständigheter bidrogo isyn-
nerhet att gifva Ptolemäi system sin egendomliga karakter,
nemligen först den i folktron djupt grundade öfvertygelsen
om jordens betydelse såsom verldens medelpunkt, såsom det
centrum, omkring hvilket allt i geometrisk och metaforisk
mening rör sig, såsom den egentliga skådeplatsen för Gudar-
nes rådslag och verkningar; för det andra den af filosoferna
yrkade satsen, att cirkelrörelsen vore den fullkomligaste och
den enda, som anstode celesta väsenden, såsom himlakropparna.
Det sanna och riktiga emellertid i denna Epicykel-theori,
hvars upptäckt egentligen tillhör Hipparch, består hufvudsak-
ligen deri, att en periodisk rörelse alltid/låter upplösa sig i
ett aggregat af blott kretsrörelser; och långt ifrån att denna
method numera försvunnit ur vår tids Astronomi, utgör den
ännu den enda användbara — ehuru under analytisk form —
vid beräkningen af planeternas perturbationer. Felet låg blott
deri, att dessa rent geometriska konstruktioner tillika fingo en
fysisk eller mekanisk betydelse ; ehuru detta fel mera bör till-
räkuas sednare tiders kommentatorer, än de förste grundläg-
garne, hvilka sjelfve om sitt verk yttrat;
*) Ptolemäus kallade sitt verk avvTct&g juad-tj/uanxrj, dess utgifvare
/utyedt) CuvTå&g och de arabiska öfversättarnc den största (Admagesti),
kvnraf det fått sitt namn. Det grekiska originalet utkom först i Basel
HS58 och finnes jemte andra typografiska rariteter i den Hjorterska
boksamlingen på Observatorium kärstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
