Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fundamenta jecimus quidem solida;
sed solidiora el majora soo tempore speranda*).
For öfrigt voro den tidens observationer ännu för ofullkom-
och till följe deraf äfven kännedomen om värt solsystems
nisträckning**) för bristfällig, att Astronomien skulle varit
vuxen en sjelfständig utbildning. Och om den också, för att
fylla dessa brister, sökte tillegna sig de ästbetiska idéer öf-
ver verldsbyggnaden, en liflig fantasi förespeglat Greklands
lärde, så bade den tillika af en Plato och Aristoteles i arf
bekommit den förres höga aktning för mathematiken och den
sednares öfverlygelse om giltigheten af sinnlig varseblifning,
oeb med dessa båda Astronomiens grundpelare — observatio-
ner och kalkyl — kunde den hoppas att en dag vinna, hvad
den ännu saknade, nödig sjelfständigbet.
Från Alexandrinska Skolans förfall till vetenskapernas åter-
opplifvande i Europa förflyter en tidrymd af hela 1000 år.
Denna långa mellantid gick likväl icke helt och hållet förlorad
för Astronomien, hvilken i Orientens beherrskare vann mäk-
tiga och ifriga gynnare. Efter hvarandra befordrade Arabiens
Cbalifer ocb Mongoliets Chaner denna vetenskap genom an-
läggandet af dyrbara observatorier ***), hvilkas verksamhet
*) Herelii Machina coelestis pag. St.
**) Aristarch är den förste, som sökte bestämma månens och so-
lens afstånd från jorden. Detta sednare fann han dock blott xv af hvad
det i sjelfva verket är. För öfrigt är Aristarch den ende oss bekanta
från forntiden, som påstod, att jorden rörde sig kring sin axel och til-
lika i en aned riktning omkring solen, att jordbanan vore att anse
sisom en pankt i förhållande till iixstjernhimmelns afstånd o* s. v.
Dessa åsigter ådrogo honom förföljelser af bans samtida, hvilka ankla-
honom offentligen för gndsförsmädelse och att bafva stört Vestas
och Lirernes ro. Också vunno dessa satser icke engång bifall hos Ari-
starehs samtida, Archimedes, och blefvo utan inflytande på Astronomiens
vidare utbildning. — För Copernicus voro de älven, då han förfat-
tade sitt arbete de revolutionihus, helt ocb bållet obekanta.
• **) I Damascus 9 Bagdad ocb Kairo samt sedermera i Meragah
•ek Samarkand. Under Araberna gjordes äfven på $atma<xr-slätten den
första verkliga gradmätning. En grad befanns lika med $6 arabiska
mil; men det är numera omöjligt att af deras uppgifter: en mil =
4000 alnar à 24 tam h 6 hvetekorn återfinna med någon tillförlitlig-,
ket iåagdca ai deras normalmått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
