Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nid Ii vilar : jorden oeh det egna jaget såsom verldsatötets me-
delpunkt; men forsi genom Newtons uppträdande fick den
moderna verldsfiskådoingen si» egendomliga karakter. Den
verldaharmoni y Keplers profetiska blick sökte i tonernas in-
tervaller oeh talförhållanden, förvandlade sig dä till en him-
lens mekanik. Hvarje sken af yttre tillfällighet eller vilkorlighet
försvann med ens, oeh en naturlag, med matliematisk nöd-
vändighet giltig, uppträdde reglerande himlakropparnes rörel-
ser. Astrologi, Mysticism oeh andra poetiska drömmerier må-
ste snart förblekna för detta den nya tidens Fatum,
Den New tonska läraas utbredande gick emellertid under
de första 30 åren blott långsamt. Isynnerhet var detta hän-
delsen i Frankrike, <Jer den Cartesianska virfvel-tbeorien hade
m&nga anhängare. Träffande tecknar Voltaire*), som geraa
ville passera för en grundlig kännare af det Newtonska syste-
met, den tidens stridigheter såhmda: om en Fraasos kommer
tül London, så finner han en stor skillnad så väl i filosofi
nom i de flesta andra saker. I Paris lemuade han verlden full
af materie, här finner han den alldeles tom derpå. I Paris
Inser man Universum besatt med blotta etheriska hvirflar, un-
der det här i samma rymder tyngdens osynliga krafter drifva
nitt apel. I Paris målar man oss jorden aflång som ett ägg,
sch i London är den tillplattad som en melon. I Paris är
det månens tryckning, som gör ebh oeh flod9 i England är det
tvertom hafvet, som graviterar mot månen, så att, då Pa-
risarn# af månen vänta flod9 herrarne i London vid samma tid
vilja hafva ebb o. s. v.
Dessa stridigheter hade likväl en fördelaktig sida; de
gåfvo anledning till vigtiga undersökningar, hvilka mera än
all t annat bidrogo till den Newtonska Theorien» fallständiga
seger. De bidrogo äfven att skänka vetenakapen verksamma
och nitiska bearbetare, män af snille och kraft, hvilka i alla
riktningar utbildade och fullkomnade densamma. Observato-
riers inrättande i Paris och Greenwich— och så småningom i
de flesta Europeiska stater — mångdubblade äfven arbetskraf-
terna, på samma gång de instrnmentella forbättringarne för-
ökade ofantligt observationernas noggrannhet.
*) Dtttrms cit. afb. p. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
