Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarandra i direkt förhållande af deras massa och i omvändt
förhållande af qvadraten p4 deras afstånd från hvarandrå.
Fråga vi nu, hvilka modifikationer de Keplerska lagarne
undergå, till följe af den upptäckta tyngdslagen, så visar oss
denna sednare, att de förstnämnda lagarne blott då äro fullt
riktiga, når man betraktar tvenne himlakroppars relativa rö-
relse , ocli att de för ett system af kroppar blott ega ap-
proximativ giltighet; men denna i samma mån större, som
eentralkroppen8 massa år öfvervngande *). Sålunda visar det
sig, att en planets bana icke ar en fullkomlig ellips, ej en
gång ett plan, utan mer eller mindre derifrån afvikande ge-
nom de öfriga planeternas attraktioner; att solen icke ar o-
rörlig i ellipsens focus, utan har sjelf en egen rörelse kring
hela systemets tyngdspunkt; alt lagen för areorna gäller strängt
taget blott för hela systemet tillsammans taget; samt att slut-
ligen äfven den tredje Keplerska lagen behöfver förbättras titt
följe af planeternas olika massor. Tyngdslagen, ehuru upp-
funnen ur de Keplerska lagarne, år sålunda ingalunda, såsom
Hegel **) påstår, en blott omskrifning af dessa sednare; den
går i förklaringen af himlens fenomener ofantligt mycket längre:
den förklarar t. ex. planetbanornas rörelse oeh planeternas form,
ebb och flod o. s. v., hvilket allt ligger helt och hållet utom
de Keplerska lagarne. Astronomien förvandlade sig genom
Newtons upptäckt till ett enda ofantligt problem, hvars lös-
ning i alla dess minsta detaljer utgjort, och ännu utgör, det
mål, på hvars uppnående snart nog tvenne århundraden arbetat.
Genom Gopernicus, Gallilei och Kepler tillintetgjordes den
grund, hvarpå antikens bildning, äfvensom hierarkiens bygg-
*) För vårt system är solens massa så öfrervägande, att i allmän-
het systemets tyngdskraft faller inom sjelfva solmassan; den faller blott
då utom, när de tre större planeterna befinna sig inom samma qvadrat
af sina banor.
v*) Das dritte Keppleriscbe Gesetz — ein Gesetz, das darum so
gross ist, weil es so einfach und mittelbar die Vernunft der Sache dar-
stellt. Die Newtonische Formel hingegen, wodurch es in ein Gesetz
für die Kraft der Schwere verwandelt wird, zeigt die Verdrehung
und Umkehrung der auf halben Wege stehen bleibenden Reflexion ! Heg.
Enc. p. 271 5:te Ausg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
