Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [2] Hazelius, J. A. Om Läroverksfrågan med afseende på skriften: Svenska Elementarläroverken och deras förbättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Det önj&ar «nlîgl «HÎU fqrmenipg:
”kraftfull enhet i skolornas styrelse, genom förening af dprai
”nuvarande splittrade beståndsdelar; en gqd skollukt, upp-
”rätthå)lep genom förnuftiga, på menniskobjertat verksamma och
”efter dess beskaffenhet afpassede medel; förening af sko?
”lan för 8. k. lärd och icke lärd bildning; rättighet för för?
”äldrar att för sina barn få begagna en god, en högre af
”staten vårdad» offentlig undervisning, utan att barnen tvin-
gas att läsa de gamla språken; lämpligare ordning uti läro-
ämnenas begynnande och fortsättande ; mera afseende fä?
”stadt på lärjungarnes anlag» så att de bättre begåfvade må
”få fortskynda så vidt do kunna, de mindre begåfvade må få
”dep tid att utveckla sig? som de behofva; allvarliga kunskaps- ,
”profs afläggande, såsom yilkor för flyttning till en högre af-
”delning 1 skolan» bättre användande af skolans lärotimmar,”
Vill mi den nya skolan detta, h va rf q re skulle icke den
gamla vilja detsamma? Komma de åtee engång väl öfverens
om målet* hvarföre skulle de icke kunna förena sig om vä-
gen, pm sättet?!
19. ”Har det nya skolsystemet några brister?”
Skulle ock Ref. anse Nya Elementarskolan hafya flera oeh
större verkliga brister, än Förf. synes medgifva, så instämmer
han dock deniti, att detta system genom sin rörlighet hindras
ifråp att rotfasta sig i bristerna; ty så länge som nit, vak?
samhet oeb skicklighet flouas bos lärarne, så hafvn de och
tillräckligt fria bänder att afhjelps bristerna, åtminstone ligga
ipJke i sjelfva systemet såsom sådant några oäfvervinnelyn
binder deremol, så framl det på ett förnufljgt sätt modifieras
och icke drifves till ytterlighet.
Här den sista och, i Refis tanka, vigtigaste af alla frå-
gorna:
20. ”Hvad är för närvarande att göra?”
Till svar härpå föreslår Förf.
1. En centralstyrelse för läroverken; 2. styrelse öftrer,
de särskilda läroverken; 3. bildande af en enda sammanhän-
gande skola genom lärdoms- och apologist-skojans, samt gym?
nasiels förening; 4. skolverkets ordnande så, att olika sko?
lqrs klasser, i afseende på hvad som der lärdes, fullkomligt
motsvarade b varandra, samt alt ont en ort ville gå. med. sin
skola ännu högre, än den efter planen är organiserad, buede
sådant tillåtas; 5. valfrihet uti de gamla språkens läsande;
6, lärares anställande för ett eller flera ämnen gcnovp hela
skolan, icke för alla ämnen i byarje klass eller den ambula-
toriska läseordningen8 .införande; 7. anstalter för lärares da?
nantie; 8. beredande af lärares tillräckliga bergnjpg; 9. åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
