- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1847 /
55

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [3] Schröder, E. A. Handbok i Philosophiens Historia. Första bandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ttori hel*, méfl hvilke* drièk tifta afbrytèi getfoin långa ti-
der af en bildningens dväla och tillhakaskridande.

Derefter öfvergår Förf. till en ”öfversigt af Orientens etil-
tarfovmer.” Denna öfversigt innehåller ttyéket för de fleste
SSkerligen obekant oeh från religions-filosofisk synpunkt högst
intressant* mètt synes oss vara för vidlöftig för en handbok
Éfi fllos. Hist., alldenstuod endast uti I rid i en någonting före-
kammer, som liknar filosofi, Oeh det i öfrigt vore nog med en
helt kart frartistnllnirig af Orientens religioner Och politiska
tillstånd, kvarigenOm vlsädes, att så osjelfstäridiga former ej
kitnda uppkalla dert brytning med traditionen, som i Grekland
liksom i nyare tider ntgör filosöferandets början.

Den sedermera följande inledningen till Grekiska filosofien
DamMIler alla väSéndlliga orsaker till detta lyckliga folks ut-
märkta bildning, oeh är ren från allt för ämnet, i dess sträng–
ket fattadt, främmande. Den från Hegel afvikande, men med
Seller öfvereriSstämmaude indelningeri af den Grekiska filosofien
Synes oss Vara si fullkomligen grundad (Se påg. 95, noten),
tft hädanefter någon annan ej hör kanna komina i fråga. Svårt
tyckes Ots deremot vara, att méd Hr S. (p. 98—101) mellan
A* fiVårfe Och yngre donierue Å ena sidan samt Pytbagcireerné
oeh Bleatcrne i den a Odra förneka tillvaron àf en mötsats *
jèmforlig med de0 mellan Joftisha och Doriskä Stammen, lika-
som Och Éåed den mellan realismen och idealismen; VI kunna
ej flooa, att de sistnämnda skolornas Jon is ka ursprung kan hin-
dr* deras Spekulation, att i förhållande till de förstnämnda
ègà simma karakter, som den Doriska stainmen i förhållande
tlU den Joniska, då denna motsats ieke endast är en grekisk
stAm-åtskillnad, Otfrti Snarare ett bildningsläge som allestädes
gör *lg gällande öcb som derföre äfVen återfinnes mellan Cy-
nikerna Och Cyrenaikeme, mellan Plato och Aristoteles, met-
StOiOi Och Epikureer, liksom i nyare tiden mellan CarteSius oeh
Baeo, och mellan den först Fransyskt-Tyska och sedermera
rént Tyska Idealismen samt den till éh början rent Engelska,
men sedermera Erigelskt-Fransyska realismen. Förstår man nem-
Kgen med Idealism den riktning, som visar ’ ett öfvervägaiidé
oeh ofta ensidigt intéresse för Subjektets (Jagets) Sjelfständig-
ket, ined Realism åter dén, som företrädesvis uppenbarar eri
Subjektets hårriiöni med sina inskränkningar d. v. s. dels de
yttre tingen, dels det för menniskari oåtkomliga och ogenom-
trängliga, så lärer ej kunna nekas, att Pythégöreerne och Ele-
aterne bafva en idealistisk (Dorisk), de äldre oeh yngre Joni-
kerne deremot eri realistisk (Jonisk) karakter. Denna reali-
stiska karakter visar sig hos Jonikerne det uti, att de såsom
hibs tans antaga någonting sinnligt oeh yttre, hvilket dcrtill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 11 15:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1847/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free