Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [6] Almqvist, Blanche, Kiellman Göranson och Wendela Hebbe, på Divansbordet, Romantiska Skildringar - Rättelser i 1846 års årgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiden, sammanfiörer på Carl den trettondes torg bland der h vimlande
Brunnsgäster. Sedan bekantskap dentemellan bildats genom en tertia
mterveniens, enkans egen lilla älskvärdt näsvisa dotter, uppkommer en
afgjord fortrolighet genom den unge mannens meddelsamhet och den
unga fruns deltagande uppmärksamhet, om möjligt stegrad genom den
oblyga tilltagsenhet, som utmärker ”tvenne karlar i långa surtuter”, sona
oförstäldt yttrade sin benägenhet att vara honom följaktig till Horns-
gatan. Han nödgades för tillfället verkställa den tragiska vandringen,
men morgonen derpå, i god tid, förändras tingens skick genom mellan—
komst af ”den broderade plånboken.” Enkan löser honom ur bysätt—
ningshäktets bojor och slår honom i kärlekens, af guld och rosor. —
Derpå följa tvenne berättelser af Kjellman-Göranson. Den ena är ”Marie
Anne”; ett vaekert, ehuru besynnerligt fantasistycke. En man hade af
förseende blifvit verktyget till sin hustrus död, hvars vålnad han, af sorg
och samvetsqval, sedermera ofta såg för sina ögon — tills en lefvande
qvinna, som mycket liknade den försvunna hustrun, fördubblade denna
syn. Ändteligen synes den afdödas fantasibild man vet naturligtvis ej
rätt huru, upptagas i, ooh sammansmälta med den lefvandes, som han
äktar och blir lycklig. En vacker objektivisering af sorgens stadier
och kärlekens pånyttfödelse! — Den andra berättelsen är ”den hvita
rosen.” Helt kort, men just en liten äkta perla. Afven Kjellman-
Göranson, märker man ibland, har med förkärlek läst sin Almquist. —
Den sista berättelsen är af Vendela Hebbe; ”en kärlekshistoria, tecknad,
efter naturen.” En stackars klockaredotter och en ung grefve i socknen
förälska sig i hvarandra. Med denna kärlek gick — litet bättre än
det vanligen går; ty den fattiga flickan fick behålla det enda, hon hade
af Tärde; men föröfrigt, såsom man i sådant fall kunde förutse, olyck-
ligt. Sedan hon en afton, bland mängden af åskådare, ännu en gång
sett den unga Grefven, som efter några års vistelse i hufvudstaden 9
återkom gift och firade sitt hemkomöl, vandrar hon af hem — hon
hade sett nog — men dröjer något vid ”vattenfallet.” — ”Hon lutade
sig och sjönk sakta ned i de svällande bolstrarne, mot skumhvita kud-
den med de dallrande spetsarne, och drog det vågiga sparlakanet igen
om sig”... Man igenkänner i denna teckning den älskliga, finkänsliga
författarinnan med sin sorgbuudna fantasi. —BL.
Rättelser i 1846 års årgångs
Sid. 368, l:a raden uppifrån står: 1728, läs: 1751$; 10:de rad.
nedifrån utgår ordet ”mindre”; 6:te raden står: utur, läs: till; sista
raden står: enligt, läs: enliga; sid. 566, 4;de raden uppifrån står:
iakttagas, läs: iakttogos; sid. 568, rad. 19 står: afviker, läs: afvika;
25:te rad. står: öfverensstämmer, läs öfverensstämma; sid. 571, 7:de
rad. står: St., läs: PundSt.; 24:derad. står: St., läs: PundSt.; 4:de
rad. nedifrån står: för händelse, att den, läs: för den händelse, att;
sid. 572, 9:de rad. uppifr. står: före, läs: för; 9:de rad. nedifr. står:
men, läs: man; sid. 574, I4:de rad. står: skulle och, läs: skulle gå
och; sid. 575, 25:dje rad. står: hölls, läs: höllos; 7:dc rad. nedifx*.
står: dylikt, läs: ett dylikt; sid. 576, I9:de rad. nedifr. står: förut 9
läs: först; sid. 577, I6.de rad. står: eden, läs: den; sid. 580, I4:de
rad, står: medelst, läs: med det; å8:de rad. står: menskligt, läs: mensk—
lighet; sid. 581, 8;de rad. står: gaf, läs: tillförsäkrade; samma rad.
står bekännelse, läs: likväl; 16:de rad. står: har, läs: hos; sid. 382,
6:te rad. nedifr. står: Tuinville, läs: Tainville; sid. 585, 18:de rad.
uppifr. står: L., läs: JT. Dessutom förekomma på några ställen ”Bon—
nenschöld”, läs: Boneauschiöld; — sid. 552, rad. o, samt rad. IQ
står: Hedvig, läs T. Hellwig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
