Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [8] Om Skattejemkning i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beskat (ningen och dess grunder, framkallad af ett nyhetsbe-
gär, som förbisåge deras djupa betydelse för samhällets lugna
ging och utveckling, kunde för sekler menligt inverka på alla
dess politiska förhållanden; kundeomöjligtvis äfventyra hela
nationens politiska lif och frihet.” A andra sidan är det föga ’
förenligt med hans öppna erkännande af sina egna insigtcrs
otillräcklighet. De äro ock sannerligen ganska otillräckliga.
Han synes hem ta t dem endast ur trenne källor: Schubert,
Handbuch der Allgem. Statskunde von Europa; Forsell,
Svensk Statistik, och Bj Örnstjerna, om Beskattningens grun-
der i Sverige. Denne sistnämnde, som för lösheten i sina
slutsatser och olillförlitligheten af sina uppgifter förtjenar så
litet förtroende, har han dock mest begagnat. Väl citeras
Adam ”Schmidt” (sic!) och ”Saij” (sic!), men Förf. har
tydligen ej läst, kanske ej sett någondera.
Mesta mödan gör sig Förf. med att bevisa de allmänt kän-
da förhållandena, att svenska jordegendomen betalar den stör-
sta delen af statsutgifterna , och att den gamla beskattningen
är pa densamma, efter de olika jordaaturerna, mycket olika
fördelad (hvarvid han med fullkomlig tillförsigt omtalar, att
beakaSenVUlen af olika jordnaturer allena i Europa vidlåder
den svenska jorden). Att dessa förhållanden äro hade rätis-
vidriga och högst skadliga, tar han för gifvet, och han för-
säkrar, naturligtvis utan det ringaste bevis, att ”i samma mån
uppmärksamheten riktas på det vigtiga ämnet, grundskattens
jemkning, borttagande och öfverfly (tande på andra, alla med-
borgare lika drabhaude föremål for beskattning, skall svenska
folket känna sig starkare, friare, mera fosterländskt sinnadt.”
Mot dessa af Förf. förmodligen såsom axiomer ansedda satser
vill Ref. blott framställa elt par anmärkningar, hvilka visst
icke äro några nya upptäckter, fastän de för Förf. torde så
synas. Den skatt på jorden., sojn blifvit gammal, har upphört
alt ega karakteren af skatt; den har införlifvat sig med sjelfva
eganderätten. Hela den nu lefvande generationen af svenska
jordegarc, och många generationer före densamma, hafva, ge-
nom arf, köp eller annat laga fång, mottagit sin jord belastad
med dess nuvarande skatter, utan att vid bestämmande af dess
värde befrielsen från dessa skaller ingått i den ringaste be-
räkning. Dem sker ingen orätt, intet våld genom dessa skat-
ters nlkräfvande, lika litet, sora~genom jordmånens större el-
ler mindre fruktbarhet. Orättvisan skedde, då dessa skatter,
fråo att vara tillfälliga och beräknade att en gång upphöra,
blefvo beständiga. Skulle en godtgörelse af denna orättvisa
ss ega rum, borde det ske mot arfvingarne till dejordegare,
nm ledo förlusten; men det är en orimlighet att nu tänka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
