Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [8] Om Skattejemkning i Sverige - [9] Tauson, G. Svenska Kungsgårdars historia. Akad. Afhandl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derpå. Ty li aru skulle det vara möjligt att utleta, hvilka
dessa hundrade tusentals, för ett par hundrade år sedan lef-
vande, personer varit? — huru stor förlusten var? — hvilka
nu aro deras arfvingar? — Och om man skulle antaga den
satsen, som mangen gång hlifvit yrkad, att jorden vore en
för alla menniskor gemensam Guds gåfva, så blir det ock rätt-
vist; att jordegendomen är tyngst beskattad. Endast derigenom
blir dess fördelar för alla statens medlemmar verkligen gemen-
samma; då betalas större delen af statens utgifter af dem,
som ega företrädet att innehafva jorden; och de, som äro be-
röfvade detta företräde, njuta en motsvarande lindring. — Hvad
åter beträffar skadan af grundskatter, så har man tvertom
till och med påstått, att de äro nyttiga, i det dc uppmuntra
jordbruket; ty endast genom en uppdrifven produktion är det
möjligt för jordegaren alt göra sig skadeslös för den förlust
ban genom skatterna lider. Ref. vet väl, att denna sats ej är
obestridd; men han öfverlemnar åt Förf:s skarpsinnighet; som
väl behÖfver öfning, att utfinna inkasten deremot. — Man
skulle ytterligare kunna påstå, att våra höga grundskatter och
deras olika fördelning just äro ett skydd för värt bondestånds
frihet och sjelfständighet. Om staten skulle eftergifva det
kapital, den nu eger i den svenska jorden; skulle småningom
inom jordbruket, som inom andra näringar, kapitalegaren blif-
va en annan person än näringsidkaren. Nu nedlägger kapita-
listen sällan och ogerna sina penningar i jordegendom. Sker
det, uppköpes vanligen ett säteri, der inom en mindre vid-
sträckt jordrymd ett större kapital kan nedläggas, och räntan
alltså vinnas genom en mindre vidlyftig jordbruksrörelse. Skul-
le åter genom skattefrihet all jord blifva lika lämplig för spe-
kulation , uteblefve den troligen icke ; och ingen tillväxt i span-
målsproduklionen skulle kunna ersätta förlusten af våra sjelf-
egande bönder, som alltmer skulle förvandlas i rika herre-
mäns eteh bondmagnaters utsugna landtbönder. — Ref. slutar
sina anmärkningar med att anföra van Hogendorps ord
(Lettres sur la prospérité publique, 1. sid. 168)^. ”Mais le
masque de la philantropie couvre souvent les agitateurs. Us
trompent la multitude ignorante pour la faire servir aux vues
de leur ambition. ... Je crois qu’il sulfit de les désigner, et
quil n’en faut pas davantage pour réfuter leurs déclamations/*
c. A. J.
[9] Svenska Kungsgårdars Historia. Akademisk Af-
handling, hvilken, med vidtlagfarna Juridiska Facuiletens till-
stånd, till offentlig granskning framställes af Mag. Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
