Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [9] Tauson, G. Svenska Kungsgårdars historia. Akad. Afhandl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tatt*<m på Malhematiska Auditorium den 20 Juni 1846,
kl. 8 f. midd. 1. Lund, ßerlingska Boktryckeriet, 1846. 95
sidd. 8.0.
Geoom en liten, på titelbladet utsatt; omärklig siffra,
nemligen I, har Förf. tillkännagifvit, att hans afhandling ej
ar fullbordad, och Tid genomläsningen finner man den knap-
past egnad, att ens utgöra en inledning till det genom titeln
etlofrade arhetet. Man får ej en gång reta, hvad Förf. med
ordet kungsgårdar rätteligen förstår, ännu mindre hvad Tår
lagstiftning dermed under olika tider förstått, eller huru denna
Tarit beskaffad och hTilka öden den undergått. Än omtalas
kungsgårdar såsom skiljda från andra kronogods (sid. 5, 25),
in åter synes Förf. derunder Telat begripa all kronans fasta
egendom (sid. 8, 25). Det är endast under de första sidor-
nas nedskrifvande, som han synes haft sitt mål för ögonen.
Han Tisar der, huru kungsgårdar, liksom andra kronans gods,
forst uppkommit och i äldsta tider kallades Upsala öd. Det
é/Wga af afhandlingen skall förmodligen visa deras tillväxt in-
till 1710, men snart lemnas allt särskildt afseende A kungs-
gårdar k sido. Framställningen förvandlar sig sedan till en
samling af merendels trogna och ej illa gjorda utdrag och sam-
mandrag af de tryckta och allmänt tillgängliga källorna och
skrifteroa rörande kronogodsen i allmänhet, deras tillväxt och
förskingring samt åtskilliga andra dermed mer eller mindre
sammanhängande ämnen. Emellanåt inflickas på tjenliga stäl-
len åtskilliga betraktelser, nästan uteslutande af historisk och
politisk art, sällan af financiéll eller kamerelt; dessa betrak-
telser äro i allmänhet vanliga och af andra författare förr
mångfaldigt upprepade, men ej derföre alltid afgjordt sanna
och riktiga. — Bland de sätt, hvarpå kronogodsen vunnit till-
växt, upptager Förf. först införlifrandet af konungafamiljernas
sligtgods och uppehåller sig dervid, såsom tillbörligt, mest
vid de Gustavianska arfvegodsen (sid. 6—16). Derefter om-
talas huru ”Kungsgårdarna tid efter annan blifvit förökade ge-
nom sådana privatgods, hvilka hemfallit under kronan på grund
af Lagens stadgande.” Såsom sådana upptager Förf. dem om
de gröfre förbrytelser, hvarigenom fast egendom förverkades,
och om Danaarf (sid. 16—21), men han heskrifver endast äl-
dre tiders lagstiftning rörande dessa ämnen och förbigår all-
deles böter. Förmodligen har han ansett kungsgårdar aldrig
genom höter och blott i äldre tider genom sakfall och Dana-
arf bafva tillfallit kronan. Framställningen af laghuden om
Danaarf synes inkommit på orätt ställe; den är ock nog knapp-
håodig. Den af våra lagar iakttagna skillnaden mellan arf efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
