Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [10] Wieselgren, P. Sveriges sköna litteratur. En öfverblick vid akad. föreläsningar. Första delen: Kyrkans sköna litteratur. Förra häft. andra upplagan, öfversedd och förbättrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ithrilken e nil var gerna bör vilja känna sig delaktig, men
tom tår öfva elt obehörigt inflytande på sanningens fur*
dringt? eller med 6in purpurflamma förvilla domarens blick.
"På alla läfbngsbanor”, beter det sid. 44, ”kan Europa upp*
hinnas af Sveastammen. Är den krönte Hjelten, är Kungen,
son förer ärofulla krig, ännu det högsta, infor hvilket Euro-
pas opinion knäböjer, så alstrar Sverige en Gustaf II Adolf
och Carl XII; är en Kung med Snille och Smak, är Ludvig
XIV den bildade verldens idol, så ser Sverige snart en Gu-
staf 111 ; beundrar den bildade veriden Naturforskernes studium,
så fodes en Linné; är deremot ett Helgon Europas högsta
förtjusning, st då föder samma Sverige en S:ta Brita, for
hrars henskårfvor det verldsbeherrskande Bom måste knäfalla
och hvars minne det måste föreviga med en apotheos, mer
lysande ån någon kejsarkröning värit. Bevisar icke allt —
ett, eller att Sverige emottager intrycket från Europa, men
formår fallt, som någonsin kan vinna verldens opinion, att
framtränga till samma yttersta mål som den öfriga mensklig-
beiea? Således slöt medeltiden med att frambringa inhemska
helgon ur samma stolta grund, som den nya tiden slutar med
att frambringa en inhemsk litteratur.” Här ligger klaven till
rätta förståndet af Hr W:s historiska skrifter. Vid sidan af
hsos Clios hänförande skildringar — hvem vågar eller näns
yppa sio tvekan?
1 en pankt äro vi dock med Förf..fullt ense: det är i
hans framställning af den äld^e katholicismen i Sverige. Den
aom, sjelf ej bevandrad i urkunderna, vill vinna en sann upp-
lysning em denna tid, må taga kännedom af Hr W:s arbete.
Särskild t drista vi föreslå en kurs härutinnan för en och an-
nan andans man, som, utrustad med grundliga semiuarii-stu-
dier, gerna ömkar sig öfver det lyckligen öfverståndnä ”Påf-
viska mörkret” i Sverige.
Hr W. anmärker, att många religionssekter hafva olika
benämnts med mindre skillnad än katholicismen på denna och
katholicismen hinsidan Östersjön. Vi böra ej ohörda dÖmma
▼ira fader såsom delak liga i alla den tidens förvillelser (Sve-
rige undgick ock Feodal-aristokratien). Vi höra ej, såson»
länge skett, hånligt tala om den tid, som förde bildningens
frön till våra vildmarker. Vi låna Geijers ord ur Litteratur-
bladet: I Norden var länge natt. En långsam dimmig morgon
följde. Ur dimman stormar vapengny, och flyr till en del
med den. I den uppgående solens första stråle planterar en
prest korset; man ser en tillbedjande menighet af börjande
odlare. Kriget mullrar väl ännu vid gränsorna eller gör blo-
diga vägar genom de gyllene skördarna, men friden — Gud a-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
