Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [10] Wieselgren, P. Sveriges sköna litteratur. En öfverblick vid akad. föreläsningar. Första delen: Kyrkans sköna litteratur. Förra häft. andra upplagan, öfversedd och förbättrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtjena det; ej ens Perfore, att Reformationen, som stundom
med yxor dref dem ur sina celler, bafade dem, som dä Iefde
... Munkväsendet egde i 700 är ett folks förtroende y somun-
der samma tider visste rensa sin atmosfer mer än en gång
från utländsk besmittelse . . . Ett kloster ansägs för den
skönaste minnesvård, Eiigelbrekts frisinnige män kunde resa
öfver honom, som tagit kiskopar i kragen.”
Särdeles intressant är det urval af homiletisk ocb psalmo-
disk litteratur, Hr W. lemnar till tidekvarfvets upplysande.
I afseende på den sednare utbrister han: ”Väl om läran om
Menniskans Intet, om Försoningens Allt, detta Ckristendo-
mens första och sista, vore i lika Evangelisk anda framställd
öfverallt i våra Nya Lutherska psalmböcker!” En af våra
utmärktaste prester har försäkrat, att en psalm af Ericus Olai,
Theol. Professor i Upsala, vår äldste historieskrifvare (•}• I486),
burit frukt för evigheten i våra dagar.
Att katholicismen nekat folket Guds ord på modersmålet;
är en falsk föregift. Ansgarius kom från ett folk, som cgde
bibel, predikningar och psalmer på Tyska, åtminstone från
början af 800-talet. Angelsachserne förrättade ofta messan på
modersmålet. Bibeln och kyrkofäderna inverkade ”mer än nå-
gon hittills förmodat” pä våra andliga talare. I homilier;
minst ett sekel före reformationen, citeras en mängd Paire«,
och Mdet är säkert, att de homileter, vi nu beundra, slå lä-
gre under dessa, både i tankarnas djup och språkets kraft,
än våra bästa skalder stå under Horaer.” Talaren bar stun-
dom noggrannt tillegnat sig hela det system, till hvilken en
af Fäderna sig bekant. Om Folkundervisningen ser man pro-
testautiska tankar yttras, och egenrältfärdigheten bestraffas
”ganska Lutherskt” (s. 99).
Afven efter bekantskapen med Reuterdahls Inträdestal i
Vitt. Akad. antager Hr AV., alt i två sekler före reformatio-
nen bibeln kunde läsas på Svenska; att mer än en öfversätt-
ning fanns åtminstoue af några bibliska böcker; att biblar på
latin — då ej blott de lärdes, utan äfven de bildades språk
— ej voro sällsynta. Bibel och andra böcker skulle enligt
lag finnas i kyrkorna (s. 107). ”De Svenska presferna för-
stodo då latin. Man finner i våra diplomatarier bref skrifna
i alla trakter af riket på ett romerskt språk, som ej är Ci-
ceros ur samma skäl som vårt språk nu ej är Sturlesons, men
som vittnar om ej oantaglig kännedom om den tidens univer-
salspråk. Skolgossar funnos, som kunde sin bibel utan-
till. Job. Magnus, sedan. Erkebiskop; ådagalade en dylik
kunskap i Skara skola.” Evangelierna upplästes i messan på
Svens ka. Våra nunnor afskrefvo redan på 1400-talet bibel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
