Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [10] Wieselgren, P. Sveriges sköna litteratur. En öfverblick vid akad. föreläsningar. Första delen: Kyrkans sköna litteratur. Förra häft. andra upplagan, öfversedd och förbättrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
belade sjelfve och studerade tillika. Detta är Erik den Hel:§
tidehvarf. Christendomens befästande i öfra Sverige är hans
verk. Fore honom ftinnos vid sjelfva Upsala hvarken prester
eUer fyllbygd kyrka*). Franska skolor inverka alltid hastigt
t norden. Kyrkor, prester, klosterskolor möta nu från alla
håll. Sverige var ej mer det ”råa, vilda, fattiga.” Också
lockades snart Ultramontanerna hit under 4) Italienska och
Spanska missionärer, Gråmunkar och Svartmunkar p&
1200-talet. Sökte städerna. Idkade studier, införde medi-.
cio. Nu började krönikor uppstå. Inquisitiouen blef dock al-
drig införd i norden. Fant försäkrar, att tecken till en dy-
lik ej finnes i vår historia utom vid blodbadet 1320. Lyck-
ligtvis var deo inhemska hierarchien redan stark till motstånd
mot den utländska afarten. Så t. ex. kunde den sednare ej
vinna framgång i Upsala, utan måste lägra sig ruudt omkring
i Sigtuna, Sko, Enköping. Under Danske Erkebiskopens öf-
vervälde i norden hade Augustinernas regelbundna presterskap,
en mellanlänk mellan presler och munkar, fatt mycket infly-
tande i Sverige. Det utgick från Lund och slöt sig omkring
de af Clnn. grundade biskopsstolarne. Härigenom blef hierar-
chien en inhemsk Opposition eller Ministèr. Lund var ett
skandinaviskt Rom, med en Påfvens Legat. Väl var hans con-
clav ej full af kardinaler; men äfven stiftsbiskopar synas ha
omgifvit honom bland de mäktige kanikerne. Och ej blott
makt, äfven lärdom älskades af dejn. 3) Brigittinska sko-
lan, på 1300-talet, uppfattade inbin sig alla föregående ele-
menter af bildning. Den såg syner med Ansgarius, älskade
kyrkoprakt med Cluniacenserna, planterade trägårdar och id-
kade de flesta handtverk med Cistercienserne, studerade ocb
anlade bibliotbeker med Bröderne af större och mindre för-
bundet, föreläste astronomi, gjorde urverk, kringspretf svensk
bibel, gaf oss den första inhemska filosofi, höjde först många
af reformationens röster oeh blef således en länk, som måste
följas af — reformationen; ty många, som uppträdde mot Pa-
pismen, hem ta de vapen ur S:t Britas skrifter, enligt Brings
Handl. III. 111. Jfr föröfrigt hvad Förf. förträffligt yttrar öf-
ver dessa ämnen i 2:dra delen af sitt verk, sidd. 134—176,
der det bland anpat beter: ”Vi vilja ej, att våra gamla lands-
män skola hatas derföre, att mankar i Spanien ocb Italien nu
—–––––- v t
•) Troligen var gamla Upsalas kyrka påbörjad af Cluniacenserna;
ty i samtalet mellan Crassus och Rufus (handskr» se Warmholtz I. 141)
berättas af resande från England, att nämnde kyrka liknar de äldsta
Engelska, och har således ej något att skaffa med det gamla afguda-
templet. — Nyssnämnde handskrift förekommer i flera Samlingar, äfveQ
i den Nordinska på Upsala Bibliothek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
