Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [11] 1. Styffe, C. G. Landtdagen i Malmö. Akad. Afh.; 2. Styffe, C. G. Om Sveriges Kanalbyggnader intill medlet af 18:de seklet. Akad. Afh.; 3. Löfberg, J. S. Adolphus Johannes Comes Palatinus ejusque de reductione quærelæ, dissert. acad.; 4. Löfberg, J. S. De præcipuis in Suecia Militiæ equestris mutationibus; 5. Sillén, A. W., a. Foederum inter Sueciam et urbes Hanseaticas sub Folkungis expositio, diss. acad.; 6. Wiberg, C. F. Om befästandet af Kyrkans friheter i Sverige under medeltiden. Akad. Afhandl.; 7. Wulff, J. L. De ordine sacre militari Cruciferorum seu Teutonicorum ejusque in Suecia possessionibus, pro gr. philos.; 8. Feilitzen, v., O. T. F. Några drag ur Andreas Petter Bernstorffs lif såsom statsman, historisk afhandl. för phil. grad.; 9. Braun, A. T. Handlingar, rörande Carl XI:s reduktion, afhandl. för phil. graden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sök» verka på tankesättet, företrädesvis hos adeln. Klagomål
öfver lppdfrüi nöd ock flere missförhållanden, framställda vid
1668 tør» tfksdag, påskyndade saken. Rikskammarrådet Claeq
R$jj^pk och Riksrådet Johan Nilsson Gyllenstjcrna nedsändes
^»{jf&remed vidlyftiga, till en del hemliga instruktioner 1669,
poit köllo, efter att hafva genomrest Blekinge och östra Skå-
ne, jemte Generalguvernören Gustaf Baner en Landtdag med
samtlige ståoderne från de eröfrade landskapen, i Malmö nn-
^er December månad samma år. Efter de i Riksarehivet be-
flntliga protokollen lemnar Förf. en kort skildring af sjelfva
^handlingarna och meddelar sist sjelfva beslutet in extenso.
Pet är ej förr tryckt; och i allmänhet hafva åtgärderpa vid
dessa landskaps förvandling till svenska icke utgjort föremålet
för någon särskild, grundlig undersökning. Förf. har härtill
gjort en vacker början; och fortsättningen är af stor vigt,
äfven i praktiskt hänseende, då så mången fråga för dagen
inom dessa orter måste ; för att kunna utredas, återföra» ända
till dessa tider.
Sin afhandling om Sveriges Kanalbyggnader inleder Förf.
med några betraktelser öfver kommunikationernas vigt och be*
tydelse för mensklig odling, samt en efter tvenne Engelska
författare sammandragen öfversigt af kanalbyggnadskonstens
historia, som är ganska interessant. Det första försöket att
öppna ny» segeHedcr, som svenska historien känner är Olof
Han skall 1007 då han var innestängd i Mala-
Vttp, gptiÿtyj ett nytt utlopp för densamma, den nuvarande söder-
ström i Stockholm. Det andra försöket är af Engelbreckt,
som 1435 ville öppna en genomfart mellan Mälaren oeh Salt-
sjön vid Södertelje. Sedan är det först Carl IX, som lät ut-
föra något dylikt arbete. Gustaf I umgicks väl under hela sin
regering med åtskilliga planer i detta hänseende, men de hlef-
vo troligtvis utan all verkställighet. Det blef ännu mera fallet
med Erik XlV:s och Johan Ilhs lösa förslag. Sä mycket
verksammare var Carl IX. Under hans tid verkställdes gräf-
ningar och slussbyggnader vid Thorshälla och Eskilstuna, vid
Lilla Edet, Carlsgraf, Forsvik, Saima, Södertelje. Flere an-
dra segelleder påtänktes, såsom raellun Fablun och Vesterås,
Hjelmarn och Venern, Philipstad och Christipehamn. Denna
framställning af Carl lX:s verksamhet är kanske det bäst» af
hela afhandlingen; den lemnar den mest lefvande bild af den-
na tids förhållanden och visar Carls otroliga kraft. ”1 allt
personligt ingripande”, yttrar Förf., ”blef han således tvungen
att häruti försöka sig på egen hand; han har sjelf besigtigat
oçh bestämt lokalen, instruerat eller öfverlagt med sina bygg-
mästare, och följt deras arbeten med oaflåtlig uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
