Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [11] 1. Styffe, C. G. Landtdagen i Malmö. Akad. Afh.; 2. Styffe, C. G. Om Sveriges Kanalbyggnader intill medlet af 18:de seklet. Akad. Afh.; 3. Löfberg, J. S. Adolphus Johannes Comes Palatinus ejusque de reductione quærelæ, dissert. acad.; 4. Löfberg, J. S. De præcipuis in Suecia Militiæ equestris mutationibus; 5. Sillén, A. W., a. Foederum inter Sueciam et urbes Hanseaticas sub Folkungis expositio, diss. acad.; 6. Wiberg, C. F. Om befästandet af Kyrkans friheter i Sverige under medeltiden. Akad. Afhandl.; 7. Wulff, J. L. De ordine sacre militari Cruciferorum seu Teutonicorum ejusque in Suecia possessionibus, pro gr. philos.; 8. Feilitzen, v., O. T. F. Några drag ur Andreas Petter Bernstorffs lif såsom statsman, historisk afhandl. för phil. grad.; 9. Braun, A. T. Handlingar, rörande Carl XI:s reduktion, afhandl. för phil. graden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De för&ük bai\ gjorde, hafva ock utan tvifvel tjenat hade som
ledning ocVi väckelse för de följande tiderna, och efterveriden
m,ule hk\\a honom räkning för det han, ställd i en tid med
V\Wgangar * men full af oro och bekymmer, vågat taga
forstå stegen på en bana, hvars svårigheter icke länge kunde
furblifva honom främmande, och hvilken ingen europeisk mo-
n»rk före honom beträdt med samma ifver. Gustaf II Adolfs
regering företer ej samma verksamhet. Det varaktigaste min-
net af den är Hjelmarc slussar, som under dess slut af Hol-
ländsk byggmästare börjades, och synas varit de första, som
här hygts af sten. (Man begagnade förut träd, med bjelkar
fällda tvärsöfver , för att gifva väggarna stöd, så att fartyg
med stående inaster ej kunde passera.) Detta slussverks ny-
hvggnad, reparationer och ombyggnad fortsattes sedan nästan
oafbrutet hela århundradet ut och var under långa tider det
enda dylika arbete, som förekades. Oxenstjernska förmyndar-
regeringen omfattade med mycken ifver föreningen af Vencrn
med Vesterhafvet, med Vettern och Hjelmaren. Men den re-
dan af Gustaf I io26 omtalta planen att förena Östersjön
med vesterhafvet finnes väl omnämnd, men synes ej hafva va-
rit bufvudändamålet. Allt stadnade dock vid undersökningar,
samt ombyggnad af Lilla Edcts sluss och gräfning vid Carls
graf. Frågan om hafvens förening upptogs äfven af den föl-
jande förmyndarstyrelsen, i slutet af 1000-talet, och af Carl
XI, förmodligen på Olof Rudbecks tillstyrkan, i slutet af
IG80-talet, men den kom aldrig till någon verkställighet, förr
än Carl Xll:s uppmärksamhet fastades derpå 1710, af Sve-
ilenborg. Carl uppgjorde 1718 med Polhem om kanalens full-
bordande på fem år. Arbetet börjades samma år, men afbröt9
af konungens död. ”Dermed öfvergafs och förkastades denna,
likasom andra af Carl XII:s sista, i flera afseenden märkvär-
diga, planer; och det på ett sätt, som hade man fruktat, att
dess utförande skulle hafva kunnat kasta någou återglans af
ära på det rcgcringssält och de män, som nu skulle skjutas
undan. Hela företaget vore ’*bara lappri, endast ett alster af
Polhems egennytta, och läte sig icke verkställas” hette det i
Rådet. Polhem inlemnade dock till Ständerna efter ett par
år ett nytt förslag, och Nicodemus Tessin väckte snart der-
efter frågan derom i rådet. Förslagets nytta blef nu erkänd,
men det dröjde ännu elt fjerdedels sekel, innan några allvar-
ligare åtgärder vidtogos för att sätta det i verkställighet. Här-
med afslutar Förf. 9in afhandling, förmodligen emedan ej hel-
ler några andra kanalbyggnader under delta fjerdedels sekel
SMU4m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
