- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1847 /
129

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - J. A. S., Några drag af Botanikens Historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Några drag af Botanikens Historia.

Iflsa kan visserligen ej neka, alt ju växternas kännedom ock
användning måste vara en af de äldsta kunskaper. Det unga
menniskoslägtet mäste tidigt hafva uppsökt för sig nyttiga
ejlar angenäma växtalster för att tillfredsställa sitt behof af
när/og och sitt sträfvande efter njutning. Men växterue blefvo
dock icke föremål för något särskildt studium, ofeh någon e-
genlligt vetenskaplig behandling deraf kunde icke komma i
fråga, enär man fästade sin uppmärksamhet endast vid de ar-
ter, som voro utmärkta antingen genom sin nytta eller sitt
utseende. Det är hos Grekerne, vi finna början till natur-
forskningen, liksom till Europas Öfriga bildning. Deras äld-
sta kosmogonier voro fantasiens försök att konstruera naturen,
fafaag» bemödanden att uppfatta universum såsom ett helt
och derur härleda de enskilda fakta. Aristoteles, detta
jättesnille, som på visst sätt grundat alla vetenskaper, är
ock botanikens fader. Han anlade naturhistoriska samliogar,
frikostigt understödd af Alexander, och sysselsatte sig träget
med nodersÖkningar i den lefvande naturen. Han insåg, att
naturkunskapen måste utgå från erfarenheten ? men att det
pröfvaade förnuftet måste beherrska detta ur empirien hemtadc
iaaebåll. Hans naturforskning var likväl mera en forskning i
stort, utan att dock lemna sin empiriska grund, så att på
samma gång han gör skarpsinniga upptäckter öfver växtlifvet
i sio helhet, röjer ban uti speciella fakta en kunskap, som ar
todransvärd, då man besinnar, att han saknade sednare tiders
instrumenter och yttre bjelpmcdel. Vigtig är hans åsigt om
växternas ändamål, det att, då det enskilda och individuella i
Fatv. III. 9*

-f

a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 11 15:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1847/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free