- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1847 /
130

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - J. A. S., Några drag af Botanikens Historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISO

sinnevcrlden ej kan evigt fortfara, frambringa frukt och fröo,
medlet för deras pånyttfödelse, hvarigenom slagtet bibehålies,
under det den ene individen aflöser den andra, — en san-
ning, ofta bortskymd af den materialistiska naturforsknin-
gen, tills den i sednare tider klarare och bestämdare uttala-
des af Linné.

Aristoteles’ egna skrifter i växtläran äro förlorade, ocb
hvad vi deraf käuna, är genom arfvingen till hans samlingar’
och skrifter samt hans mest älskade lärjunge, Theophrastos
Ere8io8, hvars botaniska arbeten äro de äldsta, som kommit
till oss. Han anlade en botanisk trädgård för uudersökandet
af växtlifvets funktioner, vid hvilkns förklaring faan helt och
hållet hvilar på Aristoteles* grund, utan att likväl röja hans
snille. Han beskrifver Greklands växter, till ett antal af
omkring 300; men * hans beskrifntngar, hans klassifikatkw
och nomenklatur äro högst ofullkomliga.

Efter det Maeedoniska väldets upplösning blef Alexandria
under Ptolomeernas milda spira vetenskapernas hufvudsate;
men här sysselsatte man sig helst med dialektiska och gram-
ma t i kali ska undersökningar, så att, ehuru väl naturforskare inom
denna skola icke saknas, ingen dock är särdeles utmärkt.

Remarnee karakter var ej gynnande för de vetenskaper,
som ej afslgo den omedelbara nyttan i det praktiska lifvet.
Också blefvo åker- ock trädgårdsskötsel af dem vida mer be-
fordrade, än naturalhistorien. Porcius Cato, som skrifvit
ett arbete: de re rustica, var en utmärkt lamltbrukare, —-
Virgilius besjöng i sina Georgica landllefnadens behag, —
Golumella hade ej obetydliga insigtcr i trädgårdsskötseln;
men naturforskare i egentlig mening var ingendera.

Ddo sco rides, Neros samtida, var född i CiHcien, men
hade tjent i den romerska hären och såsom läkare rest uti
Grekland, Mindre Asien oek Italien. Hans skrifter, som äro
författade på det grekiska språket, äro vigtiga, dels emedan
de i afseende på botaniken äro bland förntklens bästa, dels fÖr
de otaliga kommentarier, som vid vetenskapernas pånyttfödelse
deröfver författades, under det man länge ej trodde det vara
möjligt att träffa eo växt, som ej funnes bland de af bonom
upptagna, till hvilke således de nya upptäckterna hänfördes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 11 15:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1847/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free