Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - J. A. S., Några drag af Botanikens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vöstskilpiod. Fraàstàannen Magnol lät färgade välskor uppstiga
i låxterna, for deras noggrannare undersökning. Engelsmannen
8i\ti Or dock perfodens utmarktasle fysiolog, som genom
o siagd ron utredde tagarne för vaxternas näring, safternas
uppstigande ock växternas utdunslning. De Saussure bevi-
sade, att uldtras t ningen försiggår genom de smä öppningar,
ton mos seditnée kallade spalt- eller klyföppnihgar.
Af föga Interesse år den fysikalisk t-fysiologiska skolan d
Frankrike, hvilken trodde sig kunna förklara alla växtlifvcts
fenomener or rent mékaoiika orsaker. Hit böra de la Hire,
Mariette, Dodart m. fl. 1
fi «II aé Vid öfvergähgentitlen ny utveckling inom ve-
tenskapau^Med Karl ton Linné skapas ej blott en ny*form
för botaniken : en ny ande ioströmmar ock i densamma.
VI bafva nämnt, att den grekiska naturforskningen val*
alltför mycket‘ idealistisk och ej lyckades i sina försök att a
priori køafctrtaera naturen. Endasl Aristoteles i osa g observa-
tionens ligt, Ueè i brist pä yttre bjelpmedel kunde han blott
med sin skarpa Sfarehlick skåda in i växtlifvets fenomener ocb
ane deres förklaring. Den empiriska grunden saknades,
hvarföre de ’ sanningar; ban uttalade, blefvo utan inflytande
pi vetenskapen, lika slocknande meteorer i natten, som in-
genting antända. Dcsseaf honom anade sanningar miste äter
upptäck*» ’ *f den lugna forskningen, förrän de kunde blifva
tillförlHBga. Under hela medeltiden lig vetenskapen uti slum-
mer, men vaknade tiJ! ett nytt, ungdomligt lif viel nyare ti-
dens början, — ett lif, som inströmmade i densamma fi£n
den lefvaodo naturen sjelf. Derefter kom Bäuhinernas ålder,
di man mindre lefde i naturen, men med rastlös flit samlade
de redao förvärfvade skatterna. Snart fick man dock på detta
sill blott en massa utan lefvande anda. Man bade försökt sig
pi ett naturligt system ; men då detta ej lyckades, under-
kastade man sig det artificiella. Det var dorföre naturligt; att
di Linné omfattade Tidens anda och tillika utgick från väx-
ternas kön, som nyss ådragit sig uppmärksamheten, så skulle
ock hans system vinna en skyndsam seger, si mycket mer^
ion han i vetenskapens dåvarande besvärliga form införde en
dittills okänd enkelhet. Också hadc slagt begreppet, hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
