Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - J. A. S., Några drag af Botanikens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sysfems grundval, nyss forut blifvit bestämdl, fastän detta
bade skett pfi artbegreppets bekostnad. Linné var således
det snille, som till ett helt sam man k nä t, hvad som redan
låg spridt i tiden.
Linnés naturforskning var ej ett ensidigt uppfattande af
blott det faktiska i naturen, utan ett inträngande i sjelfva
väsendet af de genom den passiva iakttagelsen funna fakta.
Han stannade ej vid specialkunskapen af föremålen, — ban
ville äfven genomskåda dem och inse det bos dem eviga; de-
ras inre betydelse. 1 synnerhet var det blomningsakten, som
fängslade lians blickar. Dess betydelse, generationens idé,
blef grundtanken i hans naturforskning. Han insåg, att just
genom generationen det enskilda växtlifvet, individens lif,
uttalar sin innersta betydelse, den stt vara beroende och ett
uttryck af artens lifsprooess, som är det ursprungliga och vä-
sendtligaste, och att generationen måste vara ett uttryck af
en skapande verksamhet. Men icke endast fekundationen var
föremålet för hans uppmärksamhet: äfven inom växlverldens
öfriga biologiska förhållanden inträngde ban med sin skarpa
blick. Linné är härigenom också grundare af morfologien,
vetenskapens vigtigaste framsteg på sednare tider; men han
förstods ej af sina närmaste efterföljare, bvilka ieke yiterlh
gare sökte nlreda denna lära. Att ”Gud bade låtit honom
få se in uti sin hemliga rådkammare” och ”förlant honom
större insigt i naturkunnigheten, än någon vunnit”, vari Linnés
mun*) således inga tomma uttryck. Hans natniiiétraktelse är
den mest storartade, som någonsin framträdt, oeh den skar-
paste, från naturen sjelf härledda protest mot hvaije- materia-
listisk uppfattning af Iifvet.
Vi behöfva ej länge uppehålla oss vid hans genialiska,
på köu8organerna grundade växtsystem, hvorigenom han be-
redde möjligheten att med lätthet och säkerhet läva sig igen-
känna växllifvets så mångfaldiga alster. Det var i enlighet
med tidens rigtning visserligen artificiellt; så att man ej genom
det kan fullständigt uppfatta växtalstren till sina naturliga
*} Egenhändiga anteckningar af Karl Linnæns om &ig sjelf. Sthm
1825. Pag. 00.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
