Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - J. A. S., Några drag af Botanikens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gottlieb Gm cl in undersökte trakterna kring det Kaspiska
hafvet. Syrien undersöktes af Labillardieres, Ostindien af
Uoxburgh, son» uti Calcutta grundade en stor botanisk
trädgård. Loureiro vistades i många år såsom missionär i
Coehinchina, ocb Son ne ra t samlade’en oerhörd mängd växter
i China, på Filippinerna, Maskarenerna, Isle de France m. fl.
Öar. Desfontaines bereste Algier och Tunis, Du Petit
T ho nars vågade sig in på Madagaskars ogästvänliga och
osunda kuster. Grönland besöktes af D. Cranta, Amerikas
nordligaste kuster af Menaiez, Kalifornien af Venegas,
Vestindien af Jaeqnin. Aublet genomforskade Guiana, den
osundaste trakt på jorden, men prydd af den yppigaste vege-
tation. En fraasysk expedition under Maurepas undersökte
det tropiska Amerika, samt Ruis oeh Pavon Peru och Chili.
På detta sätt skådade utmärkte män, förtrolige med de nya lä-
rorna, för första gången med egna ögon en vegetation, sona
Linné och Jussieu endast kunde lära känna genom fragmen-
ter i herbarier och trädgårdar, eller som varit dem obekant;
oek då de ieke försummade, att vid sin hemkomst till Eu-
ropa, sjelfva eller genom andra, offentliggöra, hvad de-sett
ocb samlat, så måste växtkunskapen härigenom erhålla ep
fornt knapt anad tillväxt.
Vi kafva redan nämnt, att Linné ej befattade sig med
växtanatomien, som ban ansåg vara af ringa eller ingen vigt
för vetenskapen. Detta var doek mindre rättvist, om man
också gerna medger, att anatomien ej kar samma vigt i bo-
taniken, som i zoologien, enär växterna, som ej fått förmågan
att förflytta sig från ett ställe till ett annat, i dess ställe
kunna förändra sin organisation efter det medium, i hvilket
de lefva. Denna Linnés åsigt hindrade likväl ej, att under-
sökningar anställdes äfven i denna gren af botaniken. Cellul-
väfuaden bes k re fs af Uudolphi; Hill undersökte trädens
byggnad, urskiljde safternas uppstigande och safvans vigt för
tillväxten, och Moldenbaver gaf en förljenstfull beskrifning
öfver kärlen. Den utmärkte bry ologen Hedwig företog sig
att undersöka kryptogamernas byggnad.
Mera uträttades dock for fysiologien och biologien. Bon-
net anställde observationer öfver bladen och deras förrattnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
