Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - J. A. S., Några drag af Botanikens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
gir unt visade defas vigt för näringsprocessen, och stt de
voro växternas respirationsorganer. Duhamel uppgaf lagarne
för trädens tillväxt, visade skiljnaden mellan di- och mono-
kolyledonarväxternas struktur samt framställde safternas upp«
stigande och. assimilation, så att han ej med de gamle antog
jordpartiklar ne vara växternas bufvudnäring, utan ansåg den
vara endast vattnet. Den förnämste forskaren i afseende på
vaxterna* näring var likväl Ingenbouse, som väl ansåg den
i vattnet umehållna kolsyran för den hufvndsakliga näringen,
men att växterna nr jorden äfven upptaga oorganiska bestånds*
delar. För; of rigt yttrade han sig högt emot bemödandet att
förklara växternas näringsprocess efter rent kemiska lagar,
emedan den följer högre lagar än dessa. Priestley fann,
alt visitera* i solljuset genom utandning af syrgas rena luften,
men att d^i mörkret försämra densamma; en fisigt, som ännu
med någrania^dHikatiouer är den antagna. : /ur
Växternas^ befruktning blef äfven föremål för vWare. uni*
denökninganL fte saknades icke, som vittelwrnelm densammaa
nödvändighet ’för1 frambringandet af fruktbara’ frön; men den
blef dock, i synnerhet genom Sprengel, slutligen blott yt-
terligare bestyrkt. Man började till och med att vilja ut-
sträcka fekundationstheorien till kryptogamerna, hos hvilka
man äfven ville framvisa han- och honorganer. //
Morfologien, hvilken Linné genom sia dissertation Ve
Prolepsi Plantarum hade grundat, började genom Goethe
att ytterligare bearbetas, sedan han dertill blifvit väckt geuom
stadiet *f nämnda afhandling. Och knappast gifves inom ve-
tenskapen något interessen ta re, än sökandet efter den gemen-
samma grundtyp, som ligger till grund för växternas samtliga
delar, eller don idé, som till enhet sammanbinder denna mång-
fald. Linné uppfattade denna lära från biologisk, Çothe åter
från fysisk synpunkt. Enligt den förre bero växtmetamorfo-
serno på delarnes successiva utveckling, så att, likasom hjert-
kladen redan det föregående året ligga utbildade i fröet, så
Sero örtbladen typiskt det följande årets utbildning af dessa,
blomhyllebladen på samma sätt af örtbladensjö. v* «/Goethe
åter förklarade bladens olika utbildning gfcnemep alternativt .
Fa■ r III. *0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
