Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [22] Hofacher, L. Predikningar för alla Sön- och Högtidsdagar. Öfversättning af L. W. Löhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna predikan Sr hallen rid en konfirmationsfest. In-
gångsspråk är f Job. 2: 28, och ämnet, ii cm t ad t ursamma »prik,
ir: fföre ham, b lif ver i Jesus. I förberedelsen talar förf. om
de motsatta känslor af glädje och vemod, som röra sig i hans
bjerta vid tanken pä barnens olika lefnadsbaiior — af glädje,
dä han betänker, att de igenom ett nytt förbund blifvit upp-
tagne till buds nådebarn, således förlossäde i frän synden
och arfvingar till de nådeshåfvor, som Kristus ät detf^jfr*
värfvat — af vemod, när han betänker, hvilken verld dn gå
till möte, oeb buru mänga af dem på denna dag ”belastat sig
med den största lögn i sitt lif’’ — (?!). Vidare frågar ban
de öfriga ibland sina åhörare: ”hvar frukterna äro af deras
första nattvardsgång? — af den outsägliga nåd, att de hittills
så ofta åtnjutit Kristi lekamen och blod?” och klagar der-
öfver, ”alt så många herrliga nådeanstalter bos många uträtta
alldeles intet, ja mindre än intet.”
Den :fgentliga betraktelsen begynnes med en bönesuck:
”0 du gode Herde! gif i dessa barnens själ en ljusstråle, en
fridskia&la af din kärlek, på det de i sanning må kuuaa i dig
lefva, ftr^dig lida och i dig dö!”— Med benämningen ”käre
baml” vtUe han ”föra dem till sinnes Evangelii hela välsig-
nelse, deras harnaskap och arfsrält, och såsom en älskande
fader med kärleksfull röst bedja, att de förblifva hos Kristus,
deras borra.” — ”Men ingen kan blifva i Jesus, utan att först
hafva kommit till bouorn.” Hvad vill det då säga, att hafva
kommit Ull honom? Dervid är icke ”bufvudsaken, att man
täuker om hans ord: det är sanning, eller om honom sjelf:
ban år Guds son.” Detla är att vandra i, en död tro. —
Att ”bekräfta döpelscförbundet, emollaga välsignelsen, gå till
den hel. nattvarden ock besöka kyrkan är förgäfves utan bjer*
tals förändring, utan alt veta något om Kristi kärlek, som
fordrar trohet in i döden.” — Att komma till honom är: ”att
i gerning och sanning blifva hans lärjunge, att erhålla nåd
och syndaförlåtelse, frid med Gud, el t nytt gudomligt lif,
en helig kärlekshåg, att lefva Frälsaren allena till ära och
vandra honom till behag.” Men huru oeb hvarigenom man
skall erhålla allt detta, derom intet enda ord, intet huru de
ratt skola bruka Guds ord, intet om vaksamheten, intet om
den dagliga ångern oeb bättringen, om striden emot och se-
gern öfver synden o. 8. v. Här följer nu väl en uppmaning
till bön, men ingen anvisning, buru dc skola bedja.
Förmaoiageu: blifver i Jesus, bekräftas igenom framställ-
ning af deras mängd och osaligket, som öfvergifvit honom.
”Verlden ar stadd i det onda, och syndens makt sfi stor, att
äfven de ihärdigaste och redligaste kristna bafva svårt att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
