Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [22] Hofacher, L. Predikningar för alla Sön- och Högtidsdagar. Öfversättning af L. W. Löhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ailant fall kunnat bevara sin sjelfständighct, vara blott en
’aViugga-” Ty en skuggbild må väl nu Svenska adelskapet
kallas, då dess betydenhet nästan endast grundas på dess an-
seende \ allmänna tänkesättet, på den, nästan mera utom, än
inom detsamma märkbara, tion på dess förträfflighet och före-
träden. Dermed nekas ej, att en skuggbild kan vara ganska
mäktig och innebära mycken verklighet, ehuru en helt annan,
än den man föreställer sig. Man erinre sig striden mellan
Don Quichote och väderkvarnen.
Älven Förf. till jr am ställning en af de mellan Svei’ige och
lian sestäderne under folkungarne ingångna fördrag (jff S),
har uppletat en gammal, af Vitt. Hist. och Ant. akademien
prisbelö nt afhandling, — nemligen J o h. Dav. Flintenhergs
’om IfanseStädernes Handel med Sverige, de Förbund de med
delta Kike ingått, den Värkan deras Magt och Hug att blan-
da sig i Rikets företaganden haft på dess Öden, och när denna
Värkan uphört”, — derur uttagit ett stycke, med tillhjelp af
några andra arbeten, hufvudsakligen Lagerbriugs Svea Rikes
llisturia och Diplomatarium Suecanum, nödtorftligen utvidgat
och omslufvat detsamma, och sålunda tillverkat en akademisk
dissertation. I motsats mot nyssnämnde förf. Hr L., har han
dock anfört sin källa, men råkat citera Vitterhets-akademiens
Handlingar i stället för Vilt. Hist. och Ant. akadrs. Ämnet
för dissertationen är interessant, men det synes ref. icke på
ctl tillfredsställande sätt vara behandladt. Dertill skulle for-
drats långt mera forskning, beläsenhet och omdöme, än Förf.
förmodligen haft tillfälle alt prestera.
Herr VV i bergs framställning om befästandet af Kyrkans
friheter i Sverige under medeltiden (M 6) omfattar tiden från kri-
stendomens införande till medlet af 13:de seklet, då Hr W.
anser, genom Skcnninge kyrkomöte, katholska kyrkoskicket i
Sverige blifva fulländad!. Han leronar likväl ej å sido Land-
skapslagarnes vigtiga upplysningar; och det med rätta, eme-
dan dessa lagar, ehuru i allmänhet yngre än den uppgifna
gränsen, dock för det mesta torde omfatta äldre förhållanden.
Den emancipation”, säger förf., ”hvarefter kyrkan här såsom
annorstädes sträfvade, var befrielse till personer och egen-
dom, eller, da medeltiden alltid uli Feodalismen sammanstöt
dem båda, befrielse från alla feodala förbindelser.”
Härmed har förf. uppgifvit målet för sin afhandling. Han vi-
sar huru svenska kyrkans egendom uppkommit ur trenne käl-
lor: konungarnes anslag, kommunernas uppoffringar och en-
skildes afgifter och gåfvor, samt huru hon för sin egendom
vann skattefrihet. I afseende på de personliga friheterna om-
talas konungarnes inflytande på hiskoparncs tillsättning, denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
