Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [22] Hofacher, L. Predikningar för alla Sön- och Högtidsdagar. Öfversättning af L. W. Löhman - [23] Schagerström, J. A. Lärobok i Skandinaviens växtfamiljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsman den meddelar, äro rätt interessanta. De omfatta
W\udsakVigen Bcrnstorffs verksamhet för sitt lands utländska
iaoe\aweuVieler, och framställningen vittnar att förf. väl un-
detväWaV s\g om dessa tiders politiska förhållanden.
De Handlingar rörande Carl XLs Reduktion, som i J\i
9 meddelas, hestå i utdrag af Ridderskapets och Adelns proto-
koller den il och 12 Oktober 1G72. Regeringen hadc af
ständerna begärt en ny kontrihution. Denna begäran rönte
mycket motstånd. Man invände, att regeringen 1G64 yttrat,
«ilt riket då var i godt tillstånd; sedan dess hade varit fred,
reduktionen borde hafva fortgått och skaffat regeringen betyda
liga tillgångar, något behof borde derföre ej nu finnas. Skulle
uägot oföriuodligt dock erfordra ytterligare medel, då vore
att furst gripa till dc betydliga subsidier, som af främmande
makter redan voro betalta och ytterligare skulle betalas. — Nå-
gra anmärkningar förutsändas de meddelade handlingarnc. Förf.
yttrar sig i deiu nog käckt om Carl XI:s förmyndarestyrelse.
Förf. bar visserligen deruti många föregångare, men hans tro
på dem vittnar ej rätt fördelaktigt om lians egen forskning
och opartiskhet. c. \. j.
[23] Lärobok i Skandinaviens Växtfamiljer, utarbe-
tad af J. A. Schagerstrom 9 Akad. Doc. Upsala 1846.
P. Hanselli. 96 sid. 8:o. (Priset: 32 sk. B:ko).
De flere öfversigter öfver våxternes naturliga familjer, som
noder sednare åren meddelats Svenska allmänheten, äro ett
glädjande vittnesbörd om det allmännare interesse, Botanikens
vetenskapliga studiom vunnit. Utan en noggrannare kännedom
om växternes familjer kan no mera ingen erkännas ega några
botaniska insigter, och alt åt nybörjarens studier icke nog tidigt
fean gifvat* riktning åt detta håll, är allmänneligen insett. Vi
•aga med afsigt kännedom af de naturliga familjerna, icke af
naturliga systemet, emedan det sednare är hart när en contra-
dictio in adjeclo. Natur och system äro nemligen tvenne lika
disparata begrepp, som natur och konst. Att ett system lig-
ger i notaren, det betvittar väl ingen; men ”det hvilar förboi’-
gadt i knappen på allfaders spira”; vi dödlige kunna icke fatta
detsamma. Naturen förekommer oss i verkligheten aldrig an-
norlunda än som ett aggregat (”natura semina scientiae daty
Møn scientiam daf\ säger redan Tacitus) ; de systemer, vi fram-
lägga, åro endast vår uppfattning af naturen såsom enhet; en
systematiker måste , om vi så få säga, omskapa naturen för
att ordna den till system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
