- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1847 /
166

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [23] Schagerström, J. A. Lärobok i Skandinaviens växtfamiljer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vi hafvft med få ord bort antyda denna alla systemers
art, då en motsatt åsigt i allmänhet i vira dagar gjort sig
gällande, nemligen att systematiserande endast bör vara en
empirisk hopflickning af naturföremålen, efter deras apparenta
likhet, utan någon ledande idé, som uppvisar enheten i den
ändlösa mångfalden och efter morfologiska lägar den sednares
naturnödvändiga uppkomst. Första vilkoret för hvarje system
anse vi vara alt det är klart och konseqvent tänkt, i mot-
sats mot en af våra berömdaste författares yttrande: in sy-
ste ma te (!) plantarum omnia sunt paene arbitraria. Som natnr-
alstern bevisligen icke utgöra någon enkel serie, vinnes aldrig
något system genom detta evigt vexlande, subjektiva apteren-
de af den ena familjen efter den andra, hvilket man kan va-
riera på tusende olika sätt, utan att systemet hvarken deruppå
kan sägas vinna eller förlora. Derigenom att man låter den
ena familjen följa efter den andra efter någon tillfällig likhet
blir ej det minsta mer system, än som finnes i hvarje bok,
derigenom att den ena raden följer efter den andra, vanligtvis
med något samband emellan tankarne. 1 ett verkligt system
måste hvarje naturföremål ega sin af inre nödvändighet bestäm-
da plats; systemet måste på en gång framvisa både de olika
serierna, och tillika efter morfologiska lagar den enhet, som
genomströmmar alla gemensamt, d. v. s. afse både affiniteten
och analogien dem emellan. Enheten i naturen kan aldrig up-
penbara sig annorlunda än derigenom, att den i det enskilda
återspeglar och symboliserar del hela — eller det enskilda
deruti uppträder som en nödvändig länk.

Efter denna Linnéanska uppfattning af västernas system,
såsom hvarken utgörande en enkel serie, som Linné kallade
quadratura circuli, eller ett subjektivt hopkedjande af natur-
alstren, som Linné benämnde en campana sine pistillo, bafva
vi väl redan flera läroböcker på svenska språket och i syn-
nerhet framledne Baron Dübens förträffliga Handbok, som o-
aktadt de flera nyare framställningarna bibehåller sitt värde.
Men derföre kunna vi icke kalla närvarande skrift öfverflödig,
då hvardera är författad för olika ändamål; Baron Dübens bok
afser nemligen alt leinua den bildade allmänheten och de aka-
demiska studerande en fullständigare öfversigt af växtriket;
närvarande att lemna nyhörjarne den första vägledningen till
öfversigt af svenska växterne. Som lärobok för detta anda-
mål anje vi närvarande skrift fullt lämplig; den är kort, klar
samt författad med synnerlig urskiljning, så att icke det ovä-
’scndtliga uttränger det vigtiga. Vi kunna derföre rekommen-
dera den till skolbok; men för en sådan, som kan beräkna
betydligåre afsältning, är priset något högt tilltaget f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 11 15:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1847/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free