Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
âlerslod ännu att bestämma dess rigt eller, livad som är det
nmma, dess medeltäthet. Genom observationer med Coulombs
torsioiwåg bar densamma befunnits vara
enligt Cavendiseh . . . 5,48
— Reich..............5,44
— Bailly.............5,67
hvarvid vattnets antagits såsom enhet. Då nu enligt Humboldt
sjelfva ytans medeltätliet knappt uppgår till 1,6, så följer af
dessa nummervärden i öfverensslämmelse med hvad pendel-
observationerna utvisa, att jordens täthet*) måste betydligt
tilltaga mot medelpunkten.
De sista årens undersökningar bafva äfven gjort mer än
sannolikt, att utom tyngdskraften äfven andra krafter såsom
elektricitet och magnetism äro verksamma föreningsband emel-
lan jorden, «dess sol och måne; ickc att solens eller manens
magnetism på något märkbart sätt kan influera på jordens rö-
relse, men den kan modifiera de magnetiska fenomenerna på
dess yta. Astronomien bar sig llär ett nytt fält öppnadt för
inlcrcssanta upptäckter, och det är att förmoda, att, med den
ifver, studiet af jord-magnetismen för det närvarande bedrifves,
förklaringen af dess gållika fenomener ickc länge skali för-
lilifva en hemlighet.
Af alla himlakroppar, solen icke undantagen, är det ingen,
som står med jorden i så nära beröring, ingen, hvars egen-
heter man med större heqvämligbet kan studera, än vår egen
satellit, månen. Ensam tillhörande vår jord, står Jen äfven
densamma vida närmare i så väl massa som volumförhållanden**)
än hvarje annan af vårt planetsystems satelliter står till sin
centralkropp. Denna sista omständighet, som ytterst beror, icke
*) Att icke tala om Klims underjordiska resa, så hafva äfven ve-
tenskapsmän sådana som Halley tänkt sig vår jord 9Vie ein haus von
mehreren Stockwerken”; dessa och dylika funderingar måste naturligt-
vis upphöra med kunskapen om vår Jords medeltätliet.
Månens massa är yy afjordens, under det att den största af
Jupiters drabanter blott utgör yyy^ff af Jupiters massa, ehuru nära
3 gånger större än vår Måne. Värdet på månmassan är emellertid
innu underkastad någon osäkerhet; mau får den enligt Pontécoulaiit ge-
nom 5:nc särskilda melhoder, respective lika med 6V,s , % x>2 och y g, g .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
