Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
len »f jordens olycksprofetcr *), hafva de af den nyare ref en-
skapen fått sig en värdigare anvisad, att profetera om himme-
len. Denna mission bar den Enckeska kometen redan uppfyllt,
då den, vid sista apparition, lemnade Värdet på den förut
okända Merkurii-massao, och den Halleyska **), hvilken redan
1759 gaf Clairaut anledning att förmoda en planet utom Sa-
turnus, torde i framtiden kunna lemna upplysningar om den
nyupptäckta Neptunus.
Det är likväl en omständighet, som gör, att de förhopp-
ningar, vi här sökt antyda, kunna synas nog sangviniska; det
är beräkningens egen svårighet. Kometernas perturbationer §.
sina långsträckta banor kunna, med analysens närvarande bjelp-
medel, ieke generellt finnas; methodens brister måsle ersät-
tas genom ett större arbete. De serier, man vanligen använ-
der, blifva for litet konvergerande; man nödgas derföre att
stycke för stycke beräkna kometens rörelse i banan. Beräk-
*) Medeltidens visdom med afseende på kometerna innefattas i Da-
masceni ord: ”Cometa fit a Deo ad significandum mortem Regum,
Principum et Magnatum, ventos denuntiat, maximos tnmaltns in terris
et maximas tempestates in aquis.” Iclse engång den, som visade sig un-
der Neros ”principatu lætissimo et qui cometis detraxit, infamiam”, så-
som Seneca yttrar sig, synes förmått rubba öfvertygelsen om deras
skadligbet. På denna vidskepliga fruktan följde omsider en annan , ett
vetenskaplig, då möjligheten visade sig af ett sammanstötande ined dem»
Väl sökte astronomerna trösta sig med den ringa probabilitet, ett så-
dant sammanstötande kade med sig, ocb att det, såsom man säger, icke
inträffar i vår tid, men filosoferna«, som ansågo dessa tröstegrunder
alltför otillräckliga, påstodo att det bos hvarje organism finnes ett be-
gär att skydda sin individualitet och att planeterna derföre nog skulle
veta att akta sig, hvilket förf. äfven vill tro, så snart det lyckats filo-
soferna sjelfva, att, genom kraften af sin tanke och vilja, i minsta
mån undandraga sig tyngdskraftens verkningar. Emellertid har man
slutligen funnit, att det i det hela icke torde vara mycket att vara
rädd för, och att vår jord, troligen flera gånger, stått i beröring
med dessa kometers svansar, utan att ens menniskorna vetat om det.
**) Halleyska kometen är i sitt aphelium 35,4 jordafstånd från
Solen, hvilket är nära lika med medelafståndet för Neptun. Deras ba-
nors inbördes lutning gör väl afståndet ändå stort nog, men på detta
afstånd från solen kan ändå Neptuns attraktion verka betydligt, för-
utsatt att planeten befinner sig i samma del af sin bana som Halleyska
kometen i sitt aphelium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
