Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen af ett enda omlopp af Halleyska kometen fordrar så-
lunda flera års uthållande arbete. Ett ibland de vigtigaste af
de çToWemer, bvilkas lösning tillhör framtiden, är derföre full-
komnandet af perturbationslheorien*); det kan subsummeras un-
der eit annat, ej mindre vigtigt i theorien för trippels tjernors
rörelse, det bekanta: problema trium corporum.
firad vi för öfrigt känna om kometernas fysiska beskaf-
fenhet , är ännu en obetydlighet. Deras ofantliga utsträck-
ning och ringa massa, deras omärkliga brytningsförmåga för
stjernornas ljus och betydliga reflexion af solens **) äro vis-
serligen momenter, som antyda en stoftartad natur, men
hvars närmare utgrundande helt ocb hållet tillhör framliden.
Ännu en tredje klass af kroppar hafva vi att beteckna
såsom tillhörande vårt solsystem, — deras kosmiska ursprung
torde numera knappt kunna bestridas — nemligen asteroiderna
eller stjemfallen. Väckande uppmärksamhet blott genom sitt
antal, eit rof för den första planet, som kommer i deras
grannskap, hafva de icke opassande blifvit kallade för solsyste-
mets proletärer***). — Spridda öfverallt i rymden, synas dessa
myriader små verldskroppar likväl företrädesvis hafva ordnat
sig i slutna ringar eller bälten, hvaraf 2:ne skära jordbanan
i de punkter, jorden befinner sig ,den ()—14 Aug. och 12—14
November.
Men nog om vårt eget solsystem och de många frågor
rörande detsamma, hvilka ännu återstå den praktiska astrono-
*) Utan förenklade methoder skall slutligen antalet af hända kome-
ter öfverstiga kalkulatörernas krafter. Utom de redan längst bekanta
Enkes och Bielas kometer, upptäcktes åren 1845 och 1844 2:ne andra
af kort omloppstid: Faye’s med 7^ och Vico’s med 5* års omloppstid.
Astron. Nachr. N:is 495 & 565.
**) Kometerna reflektera enligt Aragos polarisationsförsök sollju-
set. Dermed år dock icke bevisadt, att de ej hafva något eget ljus; ett
sådant torde maa till och med böra tillägga planeterna, isynnerhet
Venns.
•**} 8e om Asteroiderna Kosmos p. 129—142. Augusti-feno-
menet kallades i England under medeltiden den Helige Laurentif
dsUtdrur.
Peut. IV.
14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
