Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [10] Wieselgren, P. Sveriges sköna litteratur. En öfverblick vid akad. föreläsningar. Första delen: Kyrkans sköna litteratur. Förra häft. andra upplagan, öfversedd och förbättrad - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [26] Ilmoni, Imm. Bidrag till Nordens Sjukdomshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här och der märker man, all svenskan i Finland något
\M olika utvecklar sig emot i Sverige, och några för oss
mindre vanliga ordvändningar, äfvensom ett och annat ord, så-
som t. ex. enande, liktidighetssammanhang träffas der och hvar.
Tryck och papper äro oklanderliga. w#
(FortsåUn. och olat från nftiufftreg. hAfto.)
Sveriges sköna Litteratur. En öfverblick vid
Akademiska Föreläsningar, af P. fVieselgren. Första
Delen: Kyrkans sköna Litteratur. Förra Häftet. Andra
upplagan, etc.
Rec. har i det föregående påpekat — hvad redan af an-
dra forskare blifvit ådagalagdt, ehuru icke så oförstäldt ut-
tala dt — att det katholska tidehvarfvet uti verkligheten ej
förefnnnits sådant, som det i allmänhetens uppfattning, grun-
dad endast på ytliga deklamationer, ofta synes hafva fram-
stått; och i ännu högre grad har han, med enahanda åtgärd,
varit i tillfälle att visa, huru med den hos de mindre
sakkunnige oeh endast af förutfattade meningar hänförda sft
obetingadt lofsjungna Öfvergången till och utvecklingen af
Gustaf Wasas tidebvarf i sjelfva verket sig förhåller, öppet
vidgår rec., att han för denna djerfhet väntat sig en temli-
gen högstämd förkättringsdom, hvilken det i förevarande fall
ej varit särdeles brydsamt att med god effekt åstadkomma;
men, ehnru just denna förutsättning för rec. inneburit en icke
overksam eggelse till att teinligen oförbehållsamt framlägga hvad
han ansett sannt vara, har han för denna lilla uppsats, långt
ifrån att’ klandras, vunnit både offentligt och enskildt bifall.
Denna tillfällighet år i sig sjelf af ingen betydelse; men för-
hållandet torde gifva en och annan bättre utrustad forskare
mera mod att framlägga sina kätterier, och nämnes här en-
dast till gemensam uppmuntran för oss historiska korrektur-
läsare, som väl en gång för alla afsagt oss hvarje puffhaltigt
vedermäle — väljande devisen: nohis in arto et inglorius la-
bor — men som derföre icke alltid torde vara utrustade med
det vederbörliga œs triplex circa pectus9 helst innan man varit
med i elden eller kanske rättare blifvit van vid röken från
väderbössornas kontrapuffar.
Att ï kyrkligt, liksom i månget annat, afscende mycket
virrvsrr qvarstod och äfven egde sin uppkomst från Gustaf I:s
nära 40-åriga styrelse, är förut visadt; och under Erik XIV:s
vanvettiga banditregering — med hvilka artificiella blommor
man än vill utpyuta den — kunde inga framsteg till det
bittre väntas. Vid Johans uppstigande på thronen befunno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
