Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [28] Geijer, E. G. Också ett ord öfver tidens religiösa fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för vira ögon föregår, än en gang, liksom förr, kommer att
afgöras i hjerta t af Europa.
Efter denna inledning börjar han med ”tidens politiska
fråga.” 1 denna betraktelse igenkänner man visst de Geijerska
tankarne, men man finner äfven nya sådana, och samtliga fram-
ställda i ett strängare sammanhang, än tillfÖrene. Man under-
visas om det gamla europeiska konungadömet, om uppkomsten
af stånden och privilegierna. Man får lära känna det genom
revolutionen uppkomna nya borgerliga konungadömet i Frank-
rike, sedan tredje ståndet, b vars styrka tilltagit med de båda
andras fortgående upplösning, kommit i besittning af^den po-
litiska makten och nu mera, med en obestämd gräns uppåt
men skarpt bestämd nedåt, sedan förmögenhet blifvit vilkor
för allt slags utöfning af politiska rättigheter, utgör statens
sannskyldiga konservativa element; och man får höra det om-
dömet, att just detta borgerliga konungadöme genom sin po-
litiska allmakt medförde den fullkomliga omintetgörelsen af
medeltidsstatcn, men att äfven detta nya politiska samhälls-
skick går en omgestaltning till mötes. Om Sverige säges det
visserligen förut kända, att författningens demokratiska under-
lag bibehållit sig och förblifvit den grund, hvarur författuingen
uppväxt, och att de svenska Ständerna hafva alla sitt ursprung
i den gamla odalfriheten, samt att icke ens medeltids-aristo-
kratien förmått undertrycka folkelementet, utan att detta, o-
forstördt, framkallade en reaktion mot de ”Unionen” under-
stödjande aristokratiska interessena och att, då unionen blifvit
bruten, den svenska staten grundade sig på förbundet af svensk
folkmakt och svensk konungamakt. Derjemte förutspås, att
den del af svenska representationen, som utgår närmast från
folket och i den sista tiden Ögonskenligen vunnit en allt större
betydelse, skall fortfara på samma bana, tills den slutligen
dragit till sig och med sig förenat representationens Öfriga
delar. Emellertid, erfar man, befinner sig hela samhället i
ett svårt, och det Öfverrådande medelståndet i ett besväradt
läge, i det att kapitalets allt mer befastade suveränitet öfver
arbetaren kastar denne allt djupare in i hopen af de förfär-
ligt växande proletärerna. ”Om denna knut uti europeiska ci-
vilisationen endast skall kunna genomhuggas med svärdet, el-
ler om Europa skall fredligt kunna lösa den, är hennes vig-
tigaste, till framtiden ställda, fråga.” Slutligen talas om na-
tionalitet och religion, helt andra och större makter än börd
och förmögenhet; och om adelskapet påstås, att det hädan-
efter skall fritt framgå såsom blomman af den nationala äran,
utan allt behof af ärftliga privilegier. Ty det nya ståndsbe-
greppet blir subjektift rörligt, rättande sig efter förtjehsten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
