Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [28] Geijer, E. G. Också ett ord öfver tidens religiösa fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oeh endast nbjektift bestående ocb fast, deri rättande sig
etler samhällets ändamål.
Derefter kommer förf. till ”tidens kyrkliga fråga.” Äfven
bår förekomma grunddrag af en filosofi, den man igenkänner
från de Geijerska föreläsningarna. Här framställes den satsen,
alt, oaktad t en aning om eller en antydning af det andliga
subjektet förefinnes frän en långt aflägsen forntid; likval först
med kristendomen den andeliga personlighetsprincipen inträdt
i verlden. ”Kristendomen är det oförstörliga subjektets reli-
gion. Den bar i sjelfva verket först lärt den personliga till- .
varelsen efter döden, ocb i denna odödliga tanka är hela dess
karakter innehållen.” Derföre är filosofiens högsta uppgift
ej mera att bestämma förhållandet mellan subjekt ocb objekt,
utan mellan subjekt ocb subjekt.
Derpå talas om kyrkans utgångspunkt och utveckling:
kela församlingen bette i Petri och Panli dagar ett presta^-
döme; sedermera uppkom skillnad mellan presterskap och för-
samling; och kyrkan bief en yttre forsoningsanstalt ; hierarkien
uppreste sig, för att, skild från staten, så mycket säkrare ber
kerrska den; men tillika företrädande staten, skyddade den
kandel ock näringar, gaf begreppet om ocb anvisning till en
allmän lagstiftning, bildade de lärdes stånd och förebildade
det civila. Men ändtligen lösbröt sig detta, och det lärda
ståndet vände sig mot .kyrkan, ocb reformationen skakade
hierarkiens makt i dess grundfasten o. s. v.
Efter dessa och dylika allmänna betraktelser och sedan
förf. förklarat, att revolutionen npphäft begreppet af stats-
kyrka oeb frigjort religionen, går han att skärskada den deri-
genom skedda förändringen i de gamla kyrkorna ; i fråga
om hvilka han hufvudsakligen iakttager följande. Den kathol-
ska kyrkan, såsom innerligt förbunden med politiken och en
kerrskarinna i medeltidens hierarki, har företrädesvis en hi-
storia. Men då denna kyrka, under utöfvandet af politiskt
inflytande, förverldsligats, lifvade hon medelbart den religiösa
principen-i protestantismen och beredde sin egen afhängighet
af den* ve ridsliga makten, hvilken afhängighet ej kunde bäfvas
genom den stora katbolska reaktionen, som snart af tynade
tillika med protestantismens e^en lifaktighet, ehuru väl katho-
beismen ej stannade i samma beroende af furstemakten som
protestantismen.
Efter Napoleons våldsamma tilltag mot påfven, följde väl j*
dennes restauration, och religionen kom åter till heders. Men^^
grundsatsen om religionens oberoende af politiken, så gys-|^
mande den mi synas vara för katbolska presterskapet, kaii
Fist. IV.
15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
