Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Uppström, A. Om Svea- och Göta-namnets utseende i fordna dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ri iro ej förmå In e attvilja tillägga ois domsrätt öfver förhål-
landen, som vi ej känna och icke heller kunna känna. Det
endast Tilje vi hafva sagt, att den lugne forskaren efter aan-
nrag i hvilket arnne som helst försigtigast staHer sig på mensk-
lig grood, och ej utgifver för sannt annat och mer, än han
såsom sådant tror sig hafva uppfattat och kunna genom bevis
styrka.
Vi återvända till våra Göter. Ehuru den yngre Eddan i
det citerade stället sammanblandar Gotland och G autland, en
sammanblandning, bvarifrån Konunga-sagorna ej heller helt och
Mllet kunna frikänna sig*), bör man dock noga skilja mellan
dessa namn, och låta bvardera beteckna endast det, som språk-
bruket i sin helhet godkänner. Gautar9 Gme dand på svensk
botten betecknar således endast Goter, Götaland. Att Gotif
såsom yngre Eddan påslår, härledes från Gautr, - torde vara
mycket tvifvel underkastadt. För vår del skulle vi ej vilja
härleda någotdera af dessa ord från det andra, utan fast mer
anse dem båda för derivater af den gemensamma primitiva stam-
men G DT. Vi hafve redan från denna kärnstam erhållit 2:ne
beslag tade folknamn, Gutos och Giitans; det är icke blott
“öjligt, utan äfven troligt, att vi för de svenska Göterna
från samma stam kunna erhålla en 5:dje benämning, som i ul-
filanska språket skulle haft utseendet Gautos. Denua förmodan
grundar sig ej blott på det isländska stafuingssättet Gaïdar,
utan äfven på den hos Jornandes (eller Jordanes) förekomman-
de benämningen Gautigother**) 9 samt Procopii Tavtotj (Pto-
lemaei Tovxai att förtiga***)), hvilka seduare benämningar,
alla tre, tilläggas de skandinaviska Göterna. — Vi finna också
häraf, att det vanliga skrifsättet Gauthiod för Gaidthiod sak-
nar etymologisk grund, ty bokstafven T är här verkligen ra-
dikal i stammen.
Frågar man slutligen, hvad betyder namnet Göt eller Gö-
ter, så svaras af. den ena: Gnd} af den andra: menniska$ af
*) T. ex. Olof den Heliges Saga, kap. G.
**) Strinnlioli», I, sid. 35.
***) Ultila», II, 2, sid. i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
