Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Uppström, A. Om Svea- och Göta-namnets utseende i fordna dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landslagen ofta fo rek om ma iule gutnisker (goltlandsk) = yotocskr
(hvilket i C:tc kap. nf Olof den Heliges saga i denna sednare
bemärkelse också förekommer). Detta berättigar oss utan tvif- „
vel till det antagande, att det i samma Gof t landslag förekom* »
mande folknamnet Gutav, såsom öboerna sjelfva ännu i dag
uteslutande benämna sig*), förutsätter en äldre götisk form
Gutans. Vi styrkas ännu mera i denna öfvertygelse genom ett
i tillägget till sanuua lag förekommande nornen proprium Guti,
kvaraf enligt traditionen Gutav, Gutland (både på Anglosaxi-
ska och Isländska Gotland). Detta Guli = isl. Goti**) följer
alldeles samma deklination, som ofvanför blifvit framställd så-
som i forntiden gemensam för Svijans, Sviar, SvioJies,
Förflytta vi oss från Got liand till Sveriges fasta land,
mota oss der namnen Öster- och VestergÖtland, hvilka omfat-
tas af den gemensamma benämningen Götaland. Dä Isländar-
nes namn pS nyssnämnda ö är Gotland, gifva de deremot nam-
nen G autland, Eystra-Gautland, Fes t ra-G autland åt det land,
som nu utgör södra Sveriges norra del. Vi lemna derhän,
huruvida Isländarnes försäkran att Götaland skulle vara upp-
kalladt efter en konung Gautv***), är grundad eller ej. Tro-
ligen förhåller sig härmed, som med åtskilliga andra antagan-
den, t. ex. att Göterna skulle blifvit så benämnda efter ett
lika lydande tillnamn på Odin sjelf, likasom ett annat Odins
tillnamn, Svidt* eller Svinnr, skulle gifvit upprinnelse åt Svea-
namnet *}*). Dessa benämningar på folkslag efter föregifna
gndomligheter förekomma oss mångeu gång något misstänkta,
antingen såsom bio Ha foster af en diktande inbillningskraft,
t. ex. hos skalderna, eller såsom produkter, dels af rent hug-
skott, dels af en falskt utstyrd lärdom, utan aktgifvande på
hvad historien eller historisk analogi tydligt gifver vid handen;
men i alla dessa händelser först efteråt och post festum. Dock,
*) C. Säve, ”Bemærkninger over Öen Gotland” . . . Öfveraatta af
ltfolbech, ock aftryckta i ”Historisk Tidskrift”, IV Bd. ftiObenbavn
1845, sid. 215.
**) Olof Tryggvasons Saga, kap. 28.
***) Ynglinga-Sagan, kap. 58.
*}*) Snorra-Edda . . . Slkin 1818, sid. 198.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
