Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kalt denna kunskap’ännu ytterligate vinna, så väl i detaljrike-
dom, som i synnerhet geaom öfversigten af det helas anord-
ning. Dessa stjernor äro oss icke mera, så att säga, främ-
mande föremål, h vilka, en gäng uppförda i astronomiens rullor,
mera observerades för att kontrollera gången af planeternas
rörelser, och för att bestämma vissa numeriska konstanter, än
för deras egen skull. Det I9:de århundradets beundransvärda
upptäckter, började af d. ä. Hevschel, hvilken mera an någon
annan — såsom hans grafskrift sköni uttrycker — ”coelorum
ff£rrnjrit chtustnC\ hafva visat, att mänga af dem, kanske stör-
sta delen, bilda smärre föreningar, visserligen af en högre ord-
ning, men ändock likartade med vårt eget solsystem ; de haf-
va vidare gjort sannolikt, att dessa smärre grupper här och
der förena sig i större, och att alla tillsammans med vin-
tergatans stjernor utgöra ett enda helt, kanske också ett blott
partialsystem af en ännu högre ordning.
Då man lid efter annan observerar tvenne mycket närbe-
lägna stjernor, mäter deras afstånd och bestämmer deras Öm-
sesidiga läge, finner man i de flesta fall — undantag knnna
finnas ; då stjernorna äro blott optisk*) förenade med hvar-
andra — att den ena stjernan heskrifver en sluten kroklinia
kring den andra y under det att häda tillika kunna besitta en
gemensam fortskridande rörelse i rymden. Dessa, de enklaste
och lägsta artförbindelser inom fixsljerneverlden, kallar man
med ett gemensamt namn dubbels tje rnor **). Deras antal stiger
*) Struwc har funnit, att af de 178 stjernör, med ett afstånd
från O" till 2*, som förekomma i hans arbete Mensurœ Micrometricai,
Ingen enda fir optisk; af 265 stjernor, med 2—8" afstånd, äro 5 opti-
ska; bland 106, på 8—16" afstånd, 9 o. s. v.
**) C. Mager var den förste, som i en särskild skrift, om ”Fix-
steratrubanåen”, utgiften i Mannheim 1778, sökte ådagalägga, att 80
af honom observerade stjernor hade ”drabanter.1’ Detta väckte mycken
motsigelse, fit! dess ff. Hersehel Ir 1785 publicerade, i Phil. Trans-
met., sina observationer pl inemot 500 dubbelstjernor. År 1857 ntgaf
Sintwe sitt stora klassiska verk: Stellarum dupUeium et mnlHplicium
mensurœ mictometricæ, innehållande 2611 dubbelstjernor. På den sö-
Ira stjernhimmelen har J. Berschel upptäckt omkring fOOO. Slutligen
Fm. V. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
