Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27a
Parallax Årl. rørelse
1850 Gr. Cat. 1",0G C",974
a Centauri . . 0",9I5 . 3",G74
61 Cygni . . . 9",348 «",143
Vega .... . 9",261 9",571
Polaris . . . . 9",97C 9",932
svårt att rätt göra sig en föreställning om litenLe
teo af de vinklar, föregående ziffror föreställa. Ett här af
linies tjocklek, det finaste, man, enligt Ehrenberg, med blotta
ögat kan urskilja, upptager ännu, seddt på 8 tums afstånd,
öfter \ff i synvinkel. Ännu svårare är det att fatta ofantlig-
heten af de afstand, som deri innehållas: uppmätta med jord*
banans radie såsom enhet utfalla de ännu för stora, för att
gifva tillräcklig åskådlighet åt de rumförhållanden, de föreställa.
Ljusets hastighet*) är det enda mått, som, åtminstone inom
gränsorna af vintergatan, ipotsvarar det åsyftade ändamålet..
På If" tillryggalägger ljuset afståndet mellan månen och jor-
den, på 8’ 18" vägen mellan jorden och solen; en timmas
väg är för det samma 148 mill. geograf, mil. Mäta vi nu med
denna måttstock stjernornas afstånd, så finna vi, att ljuset
hinner från de tvenne närmaste på ungefär 5 år, från Gi
Cygni på 9j, från Vega på något öfter 12 och från Polaris
på 40, under det att från vintergatans stjernor det troligen
behöfter åtminstone ett par tusende år.
Detta är nu det hufvudsakligaste, vi, genom direkta mät-
ningar, för det närvarande känna om vår sols relativa läge och
rörelse i verldsrymden. Genom ett närmare studium af dess
syskonstjernor, deras rörelser och gruppering på himlahValfvet,
paral laxer, 1830 Gr., a Cent., Fega’* och Polaris, ärö respektive bestäm-
da af Paye, Maelear, Struwb och Peters,
. *) ^jasets ftndroeqer erbjuda på en gång j e m före Isepuwk ter med så
välde /»törsta spipdeminsta talförhållanden-, som smoeverlden uppem-
bar*r. .Ljaset fortpftntar sig. jaed största sannolikhet, , såsom ljudet,
gefipm &n ,egen vågrörelse. Våglångderna föf: de olika färgerna ligga
mellan | oq|i 3 hundratasende delar af en tum. På en stjerndistanec
soledes hvilket enormt antal af våglängder! Ljnset behöfter vidare en*
lig^ Her sekel millioner år, för att hinna från den yttersta nebulösa« till
vfrjord, och gör dervid från 3 till 800 billioner oskilUtioneri hvarje
sekund !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
