Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%ié
lösning af det hittills i sin allmänhet olösta — prohlema irium
eorporum*);
Dessa ôro nu de enklaste länkarna I den kedja af partial^-
systemer, hvilka i oändlig rikedom förekomma pä stjernhfrn-
melen. Huruvida i sin ordning kring favnr och en af dessa
8oldrahanter gruppera sig systemer af mörka planetartadé krop-«
par, är en fråga, hvarpå astronomien alltid kommer att blîfra
skyldig ett svar; med någon sannolikhet kunna vi hlott för-
moda, alt, då naturen t sin mångfald af bildningsserier sällan
inskränker sig till enstaka skapelser, företeelserna inom vårt
eget solsystem skola oftare återkomma, och vi slärkas i denn«
förmodan så mycket mera, som, utom dessa smärre föreningaiS
bvarom vi i det föregående talat, afven i mängd förekomma
sfjernor, hvilka, i likhet med vår egen sol, icke förråda nå-
got närmare samband med någon eller några af deras närma-
ste omgifning.
Den motsatta frågan, huruvida det finnes mörka kroppar,
omkring hvilka 6jeflysande eller solar kunna röra sig, låter sig
lättare genom observationer och kalkyl fullföljas. Också finnas
redan några iakttagelser, hvilka antyda ett så heskaffadt för-
hållande. Vi veta af det föregående, alt dubbelstjernorna,
likasom de enkla solarne, ega en fortskridande rörelse t rym-
den; men, vid den fullkomliga obekantskap, hvari man hitin-
tills sväfvat om dessa rörelsers närmare beskaffenhet, har den
tills vidare i beräkningarna antagits vara råtlinig och likformig.
Engelske astronomen Pons ansåg sig väl till följe af egna iakt-
tagelser berättigad att betvifla giltigheten af detta antagande,
men saken kunde ännn anses oafgjord, till dess Bessel i en
*) En ibland de mest invecklade frågorna inom den fysiska astro-
nomien är äfven den om solsystemets stabilitet d. V. s. huruvida, oak-
tad t planeternas ömsesidiga perturbationer, det helas heståiid vore be-
tryggadt. Planeternas rörelse i samma led, deras banors ringa lutning
och excentricitet, underlätta betydligt besvarandet af denna fråga, så
vidt det rörer vårt solsystem, och’den kan Sfven genom Lagringe’*; T*’
Place’x, Poîsson’s och le Perrier’s arbeten anses till fullo utredd; för
trippelstjcrnor åter, såsom £ i Vågen och 12 I.yncis, der den yttre ii-
felliUtjernan har en rörelse i motsatt led möt déri irire, erfordrar denna
fråga en mycket genereltåre behandling, för att.med säkerhet kunna
besvaras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
