Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om vi i tanken förflytta oss utom sysUmets gränsar. Stfcfr
norna inom vjntergatanskulla då antaga uUaeiuleaf ott (våti
den sferiska formen foga afvikande agglomérat* dnd \i»t eget
solsystem nära i dess medelpunkt. Beita omgifvea, sedan på
«ågotafslånd af en stor stjemgérdel, ieke onkel ook likartad,
nlan, såsom Saturni ringsystem, beslående af flera , JB^{igeB i
olika planer liggande, ringar. Vi se dessa dels-bakens bvar-
audra, då de visa sig såsom en enda ring, dels øctøMHttdvjjcl
hvarandra, der deras planer icke sammanfalla*)- ^På*elt^af-
stånd af 100 gånger vintergatans största bredd, skulle den
blott visa sig under en vinkel af 56’, såsom ett obetydligt
ljusmoln, svagare än det, man med blotta ögat varsnar i stjern-
bilden Andromeda. ålen man beböfver ioke försätta sig långt
utom gränserna af vintergatan, för alt göra sig en åskådlig fö-
reställning om utseendet af det hela; bland dessa otaliga JSe-
iuloscr eller Töckenstjernor} bvilka Herschel, fader och son,
......– - -
•) Som vintergatan icke delar kimlakvalfvet i tvenne fullt lika sto*
ra hälfter, så ligger solsystemet utom sjelfva vintergatans plan oeb in-
om den större balfsfer, som af detta plan afskäres. Det ligger äfven
närmare den södra hälften af vintergatan. Genom dessa båda omstän-
digheter begränsas den del af himmelen, inom hvilken man bar att söka
det belas tyngdspunkt. Denna punkts läge sökte Mädler närmare be-
stämma derigeaom, att i dess granskap alla fixstjern-rörelser »kulle vara
svaga och i motsatt led mot solsystemets rörelse, hvilken, såsom star-
kare, emedan afståndet ifrån medelpunkten vore större, måste på de
svagare rörelserna bafva ett Öfvervägande inflytande. På 90° afstånd
ifrån punkten börde man påträffa dc starkaste egna rörelser. Detta an-
ser Mädler inträffa med Plejadernu, emedan på 200 afstånd man blott
påträffar svaga rörelser bos stjernorna ocb ingen enda i den led, bvart
solsystemet röres. De båda stjernorna i Svan ocb stora Björn, bvilka
bafva den starkaste rörelsen, träffas också på 820 ocb 920 afstånd ifrån
Plejad-giuppen. Mädler söker äfven bestämma solsystemets bana och
atoloppstid. Han antager dervid, att den verkliga rörelsen bos 61 Cygni
sker i rät vinkel mot den egna rörelsen bos solsystemet. Detta anta-
gande är helt ocb hållet godtyckligt, och gifvar äfven ett alldeles för
stort värde på solsystemets rörelse sedd ifrån stjernan, ncmligen 4" år-
ligen, då enligt Struwe den, sedd ifrån stjernorna af fl;sta storleken,
blott uppgår till O",5. Stjernan i stora Björn, bvars parallax blifvit
bestämd, sedan Mädler utgaf sitt arbete, Centralsonne, skulle, om de»
lägges till grund för beräkningen, äfven lernna ett helt olika resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
