Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Något om den Episka Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det Ar bekant» att poesi tages i Ivenne* bemârke]s**9sA
•tt ordet dels betecknar konst, dels konstalster. Hvad
den frågan beträffar, kvad poesien är sfisom konst, barn kon
kriäpi det sköna till bild och uttryck, så definieras bonvis-x
iéiffijrrn af vetenskapsmännen till sina grunddrag, så vida nem-
Ügen en analys af konstens begrepp kan komma fantasiena
hemlighetsfulla väsende på sparen och inblicka i snillets labo-
ratorium; men då konsten såsom sådan i sjelfva verket Ar
konstnärens ensak, och kännedomen om dess utöfning honom
ensam rätt tillgänglig samt här icke behöflig, aå gå vi poesien
såsom konst förbi.
Poesien åter såsom konstalster år ett gendm språkets me-
del försinligadt uttryck af det sköna; så lyder ungefar den
gemensamma meningen om saken. Men om det sköna i ocb
för sig kunna foreställmngarne vara sväfvande och meningarna
olika. Att med det sköna i och för sig här menas, icke det
«köna såsom uttryck, utan såsom innehåll, är öfverflödigt att
erinra.
Man kan äfven betrakta poesien ur andra synpunkter, så-
söm, hvad har är nödvändigt, i afseende på dess innehåll eller
Anine och dess form, det vill säga, dess väsende, som utgöres
af dess innehåll ocb form lillsamüians *).
*) Man han äfven betrakta poesien i af teende på dest ändamål eller
syfte, hvilket f i dock, såsom kär icke ändamålsenligt, underlåte. Emel-
lertid är, sedan länge nog, bevisadt ock antaget, att konsten# ändamål
egentligen ické’ är något annat ån konsten sjelf: den måste lefva sitt
eget lif och från sig sjelf hem ta sin näring. — I ett häfte af nästföre-
gående års Frey yttrades ”några ord om den s. k. afsigtsromanen”, med
hvilka ändamålet var, Uke |tt försvara detta slags roman, utan att.nppr-
visa det otillbörliga i åtskilliga konstdomares benägenhet att bedöma
konstprodukt ur annan synpunkt än konstens egen, ocb uppleta prak-
tiska tendenser, så snart förhållanden och karaktärer tecknas,, som icke
behaga den dömandes subjektivitet. 1 den korta betraktelsen ifrågasat-
tes, om ej såsom motiv för ett konstalster jemte den rent konstnärliga
tendensen äfven en annan dermed förenad kunde tänkas, hvarvid förf.
dock ingalunda tänkte sig någon afprutning af de stränga fordringarna
på konstnärlighet, utan rätt väl föreställde sig, att konstnären i plan-
anläggningen och under utförandet’ endast af skönheten inspireras och
ensamt afser idealbilden i sin fantasi. Skalderna välja de ämnen, de
älska; och att den kärlek, som bestämmer valet, ickc blott är en ästbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
