Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Något om den Episka Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad innehållet eller amnet * *) beträffar, finftåø heroin
olika uppgifter» beskrifrtingar och definitioner. Stundom hör
man om detta fimne så mystiska eller Atheriska ot sagor, att
Amnet, likasom beskfifningen derpå, löser sig i gas och synes
otillgängligt för begreppet. Så yttrar sig den otmArkté skal-
den ock konstdomaren Heiberg **) om amnet (stoffet) dier
det, som egentligen tAnder skaldens hig till utförande af ètt
poetiskt konstverk: ”det bar säkert atdrfg varit den etter den
tilldragelsen, det eller det faktorn, som lifvade honom, med
ett ord, intet af allt det, som tilIbör planen för dikten; ty
en poetisk form är alltid opoetisk) poesien lefver en da# t i det
omedelbara, i det dialektiska gAr den under; det Ar alltid Äm-
net som lifvar, ty endast detta är poetiskt; det tar, somsagd t,
icke en vis9 tilldragelse, icke en viss intrig (forvikling), ioko
en gäng en viss karaklAr, men något mycket subtilare, ett
likasom osynligt doft» som omgtfver det (Amnet), ett slags
grundton, son» beledsagar det, någonting aNdelfes obeskrifiigt,
tfiak, tyckes bevisad t af mycket; af den erfarenhet, att menniskoandén,
I allt bvo«l den verkar, alltid verkar sliom enhet och totalitet, så att
den hel och odelad, aå att säga, Ar med i h varje känsla, föreställning,,
tanke oeh handling; af den skiljaktighet i valet af Ämnen efter olika
lefnadsålder, som ofta visat sig i de särskilda skaldernas verksamhet;
af den erfarenhet, att de stora skalderna merendels såsom konstnärer
I etwa t i tidens stora intressen, och af den underbara’ Vexel Verkan mellan
tidsandan och konaten; ändtligen af konsfnSrernes egha vittnesbörd om
sig sjelfva, då de, till och med de af första rangen, ej så sällan i sina
inledningar och företal tiykännagifvit syften, som icke egentligen varit
konstens egna, men likvfil frambragt erkända konstalster. Om derföre
t. ex. författandet afen roman fÖranledts af en dubbel tendens, hvilken
kan anas eller förthoilas, har en konstkritikas ftkvAl ingen annan «faras-
ritt öfver arbetet, In den Asthetiska, — hvilket egentligen vär det,
förf. velat »8ga. — Hvad slags romaner åter Inåste kallas tendens-roma-
ner, och hvilka icke kunna det, är på ett klart och öfvertygande sätt
ntredt i en betraktelse, för icke så länge sedan synlig i Aftonbladet.
*) Innehållet och ämnet förekomma understundom såsom skilda
begrepp, då Amnet Ar sjelfva grund (ankan eller enheten, och innehållet
den rikedom af detaljer och enskildheter, som nr grandtankän utveck-
las; men här Ar just icke nödigt att iakttaga denna distinktion.
**) Prosaiske Skrifter, Tredje Hind, Kjöbenhavn 1845, pagg.
6 dr T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
