Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Något om den Episka Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi öfverg& au lill etl annal slag if episk poesi, neüK-
gea del af episka odh lyriska elementer i förening: ett slag
af poesi, hvars rättighet att intaga ett ram bland de hittilk
erkända slagen ännu är omtvistad. För att närmare begrunda
detta här antydda slag, ligger oss, vid valet af exempel,
Frithiofs saga af Tegnér naturligtvis närmast; och valet af
detta skaldeverk torde så mycket méra godkännas, som det
kan betraktas såsom en representant af diktarten, då det af
allmänheten «mottagits med ett så oerhördt bifall oeh blifvit
det mest populära i sitt slag, samt tillika högeligen prisats
af kännare, som sjelfva varit skalder.
Ännu en omständighet drager uppmärksamheten till Fri-
thiofs saga. Yttringen af bifall och beundran har väl varit
stark och mycket allmän, men ieke odelad ; några röster hafva
höjt sig till granskning oeh klander, bland hvilka den för-
nämsta är Heibergs, den af oss förut en gäng nämnde danske
professorens. Heiberg bar infört den kritiska sonden djupt å
snillefostrets inelfvor och icke blott i dera bögst vigtiga punk-
ter klandrat Fritbiofssagans skald, utan synes tillika utdöma
den art af poesi , deri epik oeh lyrik förekomma J. sådan
förening, som i nämnda poem.
Läsaren torde ej misstycka, om vi upptage det förnämsta
af de hufvudanmärkoingar, Heiberg rörande detta diktverk
eller snarare mot detsamma sig tillåtit, äfven om mycket af
bvad vi komma att anföra, såsom kanske mera gällande skal-
den Tegnér än den episkt-lyriska diktarten, skulle synas st&
i ett nog mycket episodiskt förhållande till v&rt ämne.
dess inventarium af trivialiteter oeh litenheter, som tillhöra klokhetens,
nyttans, behofvets region, utveckla# oeh k ringbred as med episk om-
stfindlighét, så skingras bl om doft et af de<| poesi, som ligger i ämnets
grundtanke, oeh någonting med prosan be#lägtadt, utan synnerlig lukt
och smak, står åter. Gäller ej detta omdöme om nfågon del af den
nämnda Goethe’ska dikten?
(.Slutet i nästa häfte).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
