Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Något om den Episka Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
altigt ännu utgör den episka poesiens högsta sanning och skör
naste blomma> så fir det lätt att föreställa sig, huru omdö-
met utfallit öfver de påföljande tidernas episka prestationer.
De efterklassiska romantiskt-episka konstverken hafva visserli-
gen blifvit prisade för det snille; skalden förrådt, för den
rikedom på reflexioner och den spekulativa djupsinnighet, som
deri uppenbara sig jemte öfriga förtjenster, men alla klandras
de tillika mer eller mindre, i den mån de icke bevarat den
rent episka andan och konstformen, och derigenom också för-
lorat i poetiskt värde. Hvad angår företeelserna inom det
episka konstslagets underarter, så har den moderna idyllen,
smaklös och dnfven i afspeglandet af ett lif, hvars oskoldU-
renbet betingades af en viss innehållslöshet och dåsighet, icke
på längd kunnat bibehålla sin tillvaro; hvarefter detta idylli-
ska epos, sedan scenen flyttats ur herdelifvet, oförenligt med
en mångsidig tidskulturs förhållanden, in på det borgerliga
lifvets lefnadsfriska och idfnlla område, i Goethes Herrman
ocb Dorothea pånytlföddes till ett förhöjdt och förskönadt
lif, fick kärna och interesse ocb ett nästan gamigalklassiskt
anseende *),
Det är mindre rådligt att nu mera yttra en från det allmänna
omdömet skiljaktig mening om detta skaldeverk, som af stora kännare
redan är granskad! och såsom ett, mästerstycke erkändt, Men, utan
att bestrida detta omdömes riktighet, kan man tycka sig finna, att just
detta poem bäst visar, att den episka sångformen egentligen fordrar ett
innehåll af heroisk art, äfven om månget annat slags innehåll, till och
ned boa de gamla, Icke utan framgång ocb behag kommit i fråga. I
den präktiga, gravitetiska heiametern vill man helst skåda de vapen-
klädda krigareskarorna i djupa leder upptåga på scenen. De första
sångerna af Herrman och Dorothea, med all sin beundransvärda konst*
mässighet, sin rent episka form och ton, hafva något — skola vi dri-
sta säga innehållsknappt eller släpande? Sedan Goethe kommit ett
•tycke in i sin berättelse, blir visserligen allting rätt bra och godt —
aed öfverlägsen konst visar han, att också midt i det alldagliga, rör-
liga lifvet är poesien hemma — men medan han inleder sin berättelse,
medan han grundlägger det verldsskick, som erfordras, och bygger den
skådeplats, på hvilken handlingen skall försiggå, känner ej läsarens
finne nägon fullkomlig belåtenhet. Ännu en anmärkning. Det är väl
sannt, att äfven midt i det borgerliga lifyets förhållanden poesien är
hemmastadd; men dl detta lifs innehåll isärlägges i sina detaljer, då
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
