Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [35] Ekman, P. N. Öfningar i linearteckning på fri hand, såsom inledning till geometrien - [36] Hagberg, C. A. Minnestal öfver Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sos
proportioner. Då derigenom öfningarnas hufvudsyfte icke på
något sätt förfelas, så synes onekligt, att sådana figurer våre
eu förtjenst mera äfven kos en linearteckniog af ifrågavarande
sort. — Långt ifrån att med denna erinran vilja uttala något
klander öfver kr E:s arbete, tillstyrker tvärtom ref. dess fli-
tiga kegagnande i våra skolor, och slutar med att Önska det
en framgång, som, då det fyller det väsendtliga behofvet af
en lätt åtkomlig och ändamålsenlig lärokurs, svårligen kan
uteblifva. —n—n.
[56] Minnestal öfver Esaias Tegnér, hållet i Caro-
iinska Akademiens större lärosal den 7 Maj 1847 af
Carl August Hagberg. Lund, tryckt på Bokhandlaren C. ~
t¥. K. Gleerups förlag uti Berlingska tryckeriet 1847. 31 sidd.
8:0. (Priset: 12 sk. bko.)
På den sorgliga underrättelsen om Tegnérs, den störste
ock mest älskade svenska skaldens, död följde snart, såsom
ett tröstens budskap, några aktade medborgares inbjudning
till insamling för en minnesstod åt den bortgångne. Insam-
lingen lärer emellertid, säger man, ej fortgå med den liflig-
ket ecb framgång, som önskligt vore och man kade väntat:
måtte ej omtankan och nitet att föreviga denne skalds minne
komma att bestå i blotta tal! — Det är väl sannt, att den till-
tänkta minnes8toden icke är bchöflig till bevarandet af minnet
— om odödlighet bar han sjelf vetat att försäkra sig — men
den blefve ett värdigt vedermäle af Sveas sjelfaktning ock
bennes tacksamhet mot utmärkta söners vittra eller foster-
ländska idrotter.
Emellertid äro vi tack skyldige de talare, som uppträdt
på skaldens graf, bland hvilka hr Hagberg intager ett utmärkt
rum. Denne vittre, sinnrike och liflige mans författareförmåga
gjorde sig tidigt känd, och är det numera ganska mycket,
genom flera arbeten. Från ungdomen känd af driginalarbeten
i både bunden och obunden stil, inskränker han sig i poesien
on mera, så vidt oss bekant är, till Öfversättningar, såsom
kan med stor framgång börjat i svensk vers återgifva Shak-
tpeare’s dramatiska arbeten. Hans prosa har allmänheten lärt
känna såsom ledig och behaglig, full af qvickbet och bildspel.
Han rör sig deri med säkerhet och takt, och har en egen
förmåga att braka äfven bvardagsspråkets enklare uttryck och
konstlösare vändningar, utan att stilen blir oädel eller vårdslös.
Fut, V. - *0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
