Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Något om den Episka Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slåenden ingalunda saknat all grund, ban likväl betraktat felen
med förstoringsglas. Det ar ej underligt, att Heiberg, som
bokfört Tegnér för sådana fel som dem vi i det föregående
anfört, med förundran frågar, hvaraf det kommer sig, att
mången Dansk, som slukat Tegnérs Fritbiof i Herr Millers öf-
versåttning, icke vet af, att det finnes ett danskt epos, som
beter Helge*). Men läsaren, den svenske läsaren åtminstone’,
skall med icke mindre förundran erfara, att Heiberg tror sig.
icke annorlunda kunna förklara detta fenomen, än med det
antagandet, att versifikationen, den briljanta diktionen — or-
den blifva till musik, och i musiken frågar man icke myc-
ket efter meningen, tänker han — åstadkommit detta under.
Men vi öfvergå till hvad vi egentligen åsyftat.
1 allmänhet nekar Heiberg visserligen icke, att episka
ämnen kunna tillstädja en episk-lyrisk behandling: detta erfar
man till exempel i hans recension öfver Oelenschlägers Rolf
Krage. Ty i romansen, säger han, närmar sig det episka till
det lyriska; och när ämnet är episkt, tillkommer det skalden
att eftersinna, hvilken modifikation detta ämne, objektivt be-
traktad t, lämpligast antager, san^t hvilken modifikation bäst
rimmar sig för skaldens subjektivitet. På sådan grund anser
han dikten Helge, som består af en cykel romanser, såsom
episkt ämne hafva fått sin rätta modifikation, och derjemte en
sådan, som bäst lämpat sig för skalden Oelenschlägers epåskt-
lyriska snillcart.
Af det nu anförda torde man kunna draga följande tvenne
slutsatser, den ena, att Heiberg med ordet modifikation an-
tydt, att, ehuru det episka understundom närmar sig det ly-
riska, likväl det förra bör ega öfVervigten; och den andra, att
denna modifikation kan ega en både objektiv och subjektiv
’sfda, eller röra så väl ämnet som behandlingen. Härpå fäste
vi tills vidare läsarens uppmärksamhet.
Vi förbigå allt tal om den modifikation, som afser skal-
dens subjektivitet, hvilken modifikation ingenting annat inne-
*) Nu mera må han med ännu större förundran fråga, huru det år
möjligt, att Frithiofs saga blifvit ett af de mest omtyckta’och popu-
lära skaldeverk i våra dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
