Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [41] Ignell, N. Grunddragen af den Christliga Sedoläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocb lårarne måste Irtrtktas ^ ieke aîitoài ijéoare dfetef»*
nas föräldrar efter tnålsmän, utan ål staten. Del skulle san-’
nettigetfc vara för oSS oförklarligt, buruen så tänkande nian,
som Hr f. Verkligen år, kuftnat låta sådana fel tihdfälhr sig,
Om *vi ej af hans arbete i dess helhet funnit, : àtfhanïSgger
<nera Tigt Oppå att väcka och lifVa^viss» interessen, än att till—
fredsstå 11a fordriirgame på vetenskaplig precision ^cftfctråiig-
ket Bit‘bland Hr lis hnfvudintereSsen år relfgföiikfrfbé-
ten,och det • synés ’ oSs som skulle hela uppstättningen kf håns
seAoläras andra del genom en måhända helt dttakel instinkt
– vara anlagd på dess förfäktande. Det är också i och för
denna sanna Och i högsta måtto behjertansvärdä tendens, som
vi éyönerltgast värdera detta arbete, hvilket äfveh i Öfrigt ät
genömttatogdiaf en aft frisinuad anda, att äfven de, Irvilka
tlro t tîïlfaile atfr nr strAngt vetenskapliga arrbeten hemta kla-
kbreoch grundligare rnsigt i samhällsvetenskaperna, än här
dem erbjudes, dock kunna påräkna verklig vinst utbf dess
gleifimdisofag. -
Får att fått hjort framhålla Sin fordran af reli^otöfrihet,
•har förf. omfattat den eljest något gammalmodigå,’ tkeologiska
•vndetniugen af sambällsläran i kyrka, stat och hnshlll (ordo
eeelésissUCufc, pbliticus et oécOnomtcus faos de äldre prote-
«HmÜska theèlôgerne). Genom denna indotning vinner haû
frå mtiyi utredan i sjelfva begynnelsen aln afsigt, att fastställa
MUf^abersiettde af staten, eller att åstadkomma ”en ftill-
tWligj bfciljsmessa mellan kyrkan och staten”’ (s. 48); ty I
^dsn aaUgna triadenkyrka, stat oehhnshålt, har den fÖr-
sta, åftniostone föt öra och öga, en vfas supériorité! framför
«dêa ändra.* ifitt sådant för’sinnena åskådligt vehikel är ej att
försmå, då man, såsom förf., vill hana våg för ett nytt in*-
teresse och för detsamma önskar vinna popularitet. För de
kågot; djupare gåeådch ser man ■ ait : förf. äfven vétat en utväg
gem)m t 9%tt ; ’påstjjend^ ém (sin definititmåf) ’staten, ”att dén
omedelbart ocb närmast blott sysselsätter sjg med det yttre,
i sinneverlden framträdande” (s. 19), hvilket påstående för-
säkras* varä; af ’illa medgifven ocb éiftiiitd sak” (s. 30)«
Anförda definition på ståten’ och dess förmenta allminnelighet
räk&e vi nuVissétligen till de många bypérboliska satser, vi
‘finné hos förf. , orten då desSa framkomma helt och hållet oaf-
sigtligt, d. ‘ v. s; af/ förf. 8jelf på fullt allvar anses såsom
^frätigå‘:6bnttiifgmV8å mottaga vi denå tacksamt, emedan degå
^ ’de initeresSeOs tjentit, *hvilka vi omfatta. Ty vi äro ej så
~enfaldige att vr försOdå de gägneliga fiktionerna, hvilka emot
de blinda fördémarne öfta uträtta vida mera än de exakta san-
ningarna; tvärtom se vi dessa en ‘ädel é&thusiaslns öfverdrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
