Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - En kort öfversigt öfver de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med konungen vida mäktigare, än att ett med framgång yr-
kadt anspråk p& ärftlighet gerna kunnat uteblifva. Det dröjde
ej heller länge, innan ett dylikt påstående framställdes och
gaf anledning till ett hlodigt och förhärjande brödrakrig, hvil-
ket knappt hunuit afgoras till konung Eriks fordel, förrän han
år 1250 blef dödad p& föranstaltande af sin egen hroder,
den nedrigt sinnade och hamdgirige Abel. Genom denne’ mör-
dares uppstigande på thronen bief väl Slesvig åter förenad t
med riket, men blott för en kort tid, emedan Abel ej längre
än ett par år var i besittning af kronan, och efter hans död
den yngre brodren Christopher valdes till konung med förbi-
gående af sönerne Waldemar och Erik, hvilka efter hvaran-
dra i stället blefvo hertigar i Slesvig. Från den sednare fort-
plantades denna hertigliga ätt, som till sin utgång, 1375, nä-
stan oafbrutet fortfor att vara olycksbringande för Danmark,
hvars konungar icke en gång derefter kunde återbehomma det
vigtiga länet, som nu, föreuadt med Holstein, bief en orsak
till strider, hvilka äfven i vår historia äro vigtiga och närmare
bekantgjorda.
Vi hafva härmed antydt en af de förnämsta orsakerna till
konungamaktens i Danmark efter Waldemar II:s död inträffade
skyndsamma fall. De öfriga äfvensom sjelfva sättet, på hvil-
ket den olyckliga förändringen försiggått, skola till en del
blifva tydliga under fortsatt framställning af de särskilda
ståndens olika öden.
Redan under föregående period hade presterskapet närmat*
sig den ståndpunkt, att det för erhållande af ytterligare rät-
tigheter kunnat våga en strid mot landets regering. En sådan
utbröt dock först med allvar under den närvarande. Jakob
Erlandsen, en man full af höga tankar om kyrkans makt och
myndighet och intagen af föresats att sätta Danmarks kyrko-
väsen på samma fot, som andra läuders, blef, sedan han fornt
några år beklädt biskopsembetet Roeskilde, vald till erkebi-
skop 1254; utan inhemtande af den regerande konungens;
Christopher 1rs, samtycke. Denne prelats första företag, se-
dan han tillträd t sitt nya embete, var att söka förändra den
I en äldre tid och under deltagande från folkets sida gifna
skånska kyrkolagen, som befanns i flera punkter afvika från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
