Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - En kort öfversigt öfver de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanoniska lagens stränghet. Skåningarne funno ej sin räkning
vid utbytet; de gjorde motstånd och erhöllo dervid medhåll af
konungen, hvilken å sin sida kände sig högeligen förnärmad
af erkebiskopens tilltag att förändra en lag, som blifvit försedd
med kunglig bekräftelse. Under det denna strid pågick, sam-
mankallades af erkebiskopen en synod i Veile till samma dag,
den o Mars 12o7, på hvilken konungen ville hålla en riksdag
i Viborg. Bägge mötena höllos på utsatt tid, äfven det förra,
oaktadt konungen uppfordrat Erlandsen alt några dagar upp-
skjuta detsamma, men hvilket denne sade sig förhindrad att
efterkomma, för de vigtiga sakers skull, hvilka borde behand-
las och som ej tålde något uppskof. IIvilka dessa så ange-
lägna ärender varit, synes af det på mötet fattade beslutet,
den beryktade Veil e k o n s ti tu t i o n en, hvilken innehöll, alt,
när en biskop blef fängslad eller på aunat sätt till person
förolämpad, antingen af konungen eller åtminstone under om-
ständigheter, som tilläto förmodan derom, att det skett med
konungens vetskap ocb vilja, skulle all gudstjenst upphöra
och riket beläggas med interdikt. Då man känner, hvad clt
interdikt i dessa vidskepliga tider bade alt betyda, ock nu lin
ner, alt en dylik olycka ansågs hora drabba ett helt land blott
pa den grund, att en biskop hyste förmodan om konungens
medskyldighet i en hans person tillfogad förnärmelse, behöf-
vas öfver Veilebeslutct inga vidare kommenlarier, om det än,
såsom det påstås, blifvit framkalladt genom af konungen mot
en eller annan biskop fällda hotelser.
Striden mellan konungen och Jakob Erlandsen blef här-
efter oförsonlig. Om den sednares öfriga afsigler och hand-
lingssätt kunna de klagomål ; hvilka konungen fann sig föran-
låten anföra, och Erlandsens försvar deremot, tjena till under-
rättelse. De förra innehålla, att Erlandsen mot konungens
rilja apphäft sig till erkebiskop; att han invigt biskopar,
ntan att begära konungens samtycke; att han egenmäktigt hade
förändrat den skånska kyrkrätten och att han nekade insätta de
prester, som konungen utnämnde till följe af laglig kallelse-
rättighet. Erkebiskopen hade yidare förbjudit sina bönder
folja konungen i krig, dragit bönder under andelig domstol i
mål, som Jhörde under verldslig rätt, anlagt flera nya fäst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
