Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - En kort öfversigt öfver de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äre8aker och åtskilliga andra höra under annan domstol in
riksrådet. Slutligen bestämdes «iIVen, att riksrådet skulle vara
den domstol, infor hvilken konungen skulle stå k varje man
till svars, och att, om han icke efterkomme, hvad handfäst-
ningen föreskref, rikets inbyggare vore icke allenast berätti-
gade, utan genom deras ära till och med förpligtade, att dertill
tvinga honom; allt utan brott mot deras trohetsed’’ *).
Dessa privilegier voro tillräckligt vidsträckta och till-
räckligt nedtryckande for konungamakten, men blcfvo detta
oaktadt under förevarande period än vidare förstorade. Detta
skedde genom de valkapitulationer, som Christian II (1515)
och Fredrik I (1523) måste underkasta sig. Vi anföra ur den
förra endast några fl af de nya punkterna. Det heter, att åt
riksråden de bästa länen i, riket borde gifvas, ”så att de
icke måtte på egen omkostnad hesöka riksdagarna eller under-
kasta sig annat besvär för riket”: ej allenast rikets slott och
län blefvo åt adeln förbekållua, utan alla landsdomarc-em-
beten skulle utau undantag tillhöra rikets ”ädlingar”, och dc
”vanbördige”, åt hvilka konung Hans hadc öfverlemnat slott,
län och låndsthing, skulle med det första afsättas:
åt adeln förbehölls rättigheten att af sina bönder och under-
hafvande uppbära äfven 40 marks böterna, de högsta hvartill
någon kunde dömas: prelaterna och adeln crhöllo frihet att
utan någon slags inskränkning eller beskattning drifva handel
med utländska köpmän.
Det är bekant, att Christian II i allmänhet ej höll sig
särdeles strängt vid de forpligtelser, han åtagit sig. I Dan-
mark ville han, såsom nedanföre skall omtalas, i trots af hand-
fästningen, hjelpa de lägre stånden ur det djupa förtryck,
hvari de råkat, och ådrog sig genom såväl detta, som andra
för hans egen säkerhet mindre välbetänkta företag en ordent-*
lig afsättning från den förolämpade och hotade aris toki aliéna
sida. Vid uppsättande af den handfästning, som nu borde
föreläggas den utkorade efterträdaren till underskrift, hade
man lyckats utfinna ännu några i de föregående ej intagna
*) Denna handfästning, hvilken är gifven i Halmstad 1483, är på
det hela densamma, som den beryktade Kalmar-recessen af detta år*
Se om denna hos Geijer, Sv* Folk. Hist. Del. I. s. 263—4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
